De som inte lyssnat på Sweets senaste album, New York Connection, blir nog unisont överraskade då det nya materialet börjar smyga sig in i fredagskvällens set. Skivan bygger nämligen på konceptet oväntade covers och lånade element - vilket blir uppenbart då låten New York groove plötsligt övergår i refrängen från den sentida radiohiten Empire state of mind.
Och det låter rätt behagligt, ändå. Minst lika bra, vill jag påstå, som klassikerna Six teens och Hellraiser. Jag menar Sweet är ju inte ett band som det är meningen att man ska ta helt seriöst (ett faktum som gör sig påmint då Black keys-covern Gold on the ceiling följs av den smålöjliga dängan Wig wam bam), så det känns ändå fint att de har nog med självinsikt för att prova på lite mer vågade spår, så här på ålderns höst.
Sweet är fortfarande inte en akt som på något vis står över Luleåkalasets värdighet, men de är ändå en pålitlig bokning. Originalmedlemmen Andy Scott och hans nuvarande bandkolleger erbjuder en varierad show, med nytt, någorlunda spännande material, avlösandes publikfriare som Action och Fox on the run. Dessutom verkar de betydligt gladare nu än de var då de sist besökte Luleå 2005. Och de talar ju väl för det intryck som staden gjort på dem.