Så inleder mässpojken Jim Hawking sin berättelse om skonaren Hispaniolas seglats över Atlanten, för att gräva fram kapten Flints skatt på Skattkammarön. Stevensons bok är den ungdomsroman som blivit mest läst av både barn och vuxna genom tiderna. Romanen är helt befriad på kvinnor så när Elin Boardy i Mary Jones historia ställer allt på ända och berättar om den kallblodige mördaren John Long Silver ur ett kvinnligt perspektiv, ska det djupsinne till för att levandegöra en legend och alla andra råbarkade sällar. Dessutom får den unga pigan Mary ersätta Jims berättarröst och inleda en kärleksrelation med Agnés från klosterskolan.
Den faderlösa Mary, bortkörd av sin mor, tas till nåder av kreolskan Dolores på krogen i Bristol där hon och maken John Long Silver är värdpar. Att föra in kvinnor i berättelsen gör Silver gott. Han är inte lika okänslig som vi minns honom och i Dolores möter han den sortens kvinnliga urkraft som låter honom orera tills hon fått nog och med en kall blick får honom att tystna. Dolores är mycket. Hon är vacker, stolt, klok och musa. Det är hon som lockar fram den blyga Marys iakttagelseförmåga och uppmanar henne att skriva: Tout! Det hon ser och det hon får berättat för sig.
Själva skrivprocessen vävs in i Marys historia. Hon har det svårt med formuleringar, stryker över och skriver nytt, och när flödet infinner sig kvarstår ändå frågan om vad sanning är. Finns den? Mary förstår inte varför hon skriver. Hon vill egentligen inte. Kan inte. Vad driver henne? Dolores tröst är mer en dom när hon säger att Mary nu har kommit för långt och aldrig kan sluta skriva. Författarödet detsamma i ”Herrens år 17-”, som idag.
Elin Boardy nominerades till Borås Tidnings debutantpris 2008 för romanen Allt som återstår, baserad på hennes släkthistoria. Boardy imponerade då och gör det nu, inte minst språkligt. Hennes frodiga skildring i Stevensons anda blommar ut i ett myller av välbekanta figurer samtidigt som stil och form är stramt återhållen, lätt och arkaisk på samma gång. Charlotte Brontës Svindlande höjder och Tracy Chevaliers Flickan med pärlörhänget dyker upp i tanken, inte för jämförelsen författarna emellan, utan för de olovliga affärer som nattetid pågår på krogen i Bristol och på Wuthering Heights, och för tjänsteflickornas utsatthet på Vermeers tid, tillika Marys. Samma tragiska och melankoliska stämning ligger i botten på Mary Jones historia, en skröna så välskriven och skön att det är omöjligt att göra den rättvisa i en ynka recension.
Likt Mary spärrar man upp ögonen inför Silvers hemska historier om hängningar, myterier, ondskefulla män och dito gärningar och delar sorgen när ingenting blivit som det var tänkt. Det är som i Game of Thrones, ingen är helt god, tvärtom. Mörk romantik står mot ung hoppfull kärlek och när Silver tar plats som chefskock på Hispaniola, med planen att erövra skeppet och själv lägga vantarna på skatten, seglar Dolores och Mary till Port-de Paix, där de väntar på sin hjälte och allt guld. Hur det gick vet vi. Guldet blev till sand. Men för Elin Boardy blev det en lyckad skattjakt.