- Det tar jag nästa gång jag kommer, säger han inför publiken som samlats till så kallat boksläpp på biblioteket i Kulturens hus.
Orden tycks många gånger gått före handlingarna i hans liv. I Pello ställde han sig en gång upp framför kommunala beslutsfattare och påstod att han skulle skriva en operatrilogi som skulle fylla både Pellos och Övertorneås islador med publik under flera föreställningar. Sedan skulle han gå vidare till Kengis bruk, dit publiken också skulle strömma, för att avsluta det hela med en krigsopera under märkesåret 2009 i Haparanda inför 1.200 personer varje kväll. Satte i gång- Sen var det bara att gå hem och skriva, har man lovat så har man. Men inte anade jag då att det verkligen skulle bli tre operor och en omsättning på 15 miljoner kronor, säger Bengt Pohjanen. Enligt uppgifter har arrangörerna av Krigsoperan, med premiär den 26 juni på Torneälvens strand i Haparanda, redan sålt över 7.000 biljetter till de tio föreställningarna. Vid sidan av sitt skrivande driver Bengt Pohjanen sedan tio år tillbaka också ett bokförlag - om än motvilligt. - Det är svårt att sätta stopp när allt väl börjat rulla i gång, säger han som nu ger ut två nya böcker - sin egen självbiografiska succé Smugglarkungens son på modersmålet meänkieli, Jopparikuninkhaan poika, och Ulrika Vallgårdas Och runtomkring mig är allting så vackert blått. Som ett yrväder
- Ulrika kom in i mitt liv som bara hon kan - som ett yrväder, fast utan kruset, men med håret fladdrande, säger Bengt Pohjanen vars förlag Barents Publisher nu ger ut Ulrika Vallgårdas andra diktsamling i ordningen. Den första, Hemlängtan, kom 2008. Ulrika Vallgårda är journalist och har tidigare givit ut reportageböckerna Ett nytt liv (2004) och Män i en ny värld (2006) och inför publik läser hon sina dikter i den något stökiga miljön från den tillfälligt uppriggade biblioteksscenen på Kulturens hus. En scen som också befolkas av musikerna Hasse Alatalo och Janne Olofsson som inleder med att ta in den vaknande sommaren utanför genom att spela Lars Holmers fantastiska Boeves psalm. Smugglarhistorier
När det blir Bengt Pohjanens tur väljer de självklart en smugglarvisa från Hasse Alatalos samling Nurmen Lintu. Det blir den om tjurkalven som lades i skuffen och togs över gränsen. Men färden gick så vingligt att det från tjuren till slut hördes ett väldigt skrän: "Är vi då aldrig framme i Norrbottens län?". - De där gubbarna känner jag, säger Bengt Pohjanen och fortsätter att berätta smugglarhistorier apropå sin bok som vid det här laget har kommit ut på tre språk. En andra del är på gång, för sluta berätta kan han inte. - Det är känsligt och förtvivlat att skriva, särskilt som många känner igen sig. Ändå kan jag inte låta bli att berätta.