En marknad som inte borde kunna existera

LĂ€sande folk. Ingenstans i vĂ€rlden finns ett sĂ„ litet sprĂ„komrĂ„de med sĂ„ fĂ„ invĂ„nare. ÄndĂ„ gĂ„r bokmarknaden bra, konstaterar chefen för den islĂ€ndska FörlĂ€ggarföreningen Bryndis LoftsdĂłttir.

LĂ€sande folk. Ingenstans i vĂ€rlden finns ett sĂ„ litet sprĂ„komrĂ„de med sĂ„ fĂ„ invĂ„nare. ÄndĂ„ gĂ„r bokmarknaden bra, konstaterar chefen för den islĂ€ndska FörlĂ€ggarföreningen Bryndis LoftsdĂłttir.

Foto: Marianne Söderberg

Kultur och Nöje2014-05-02 05:14

En bit lÀngre upp i Reykjavik hastar FörlÀggarföreningens chef Bryndis Loftsdóttir in till sitt kontor, drar islandströjan över huvudet och beklagar sina lite sena ankomst.

Hon har varit i parlamentet för en utskottsdiskussion om den senaste Pisa-undersökningen.

– Det gĂ„r lite bĂ€ttre för oss Ă€n för er svenskar, men nog finns det en hel del att oroa sig för, konstaterar hon och börjar tala om problemet med pojkars lĂ€sning, hĂ€r som dĂ€r.

SjÀlv Àr hon utbildad skÄdespelare i London, men reste hem och fortsatte sitt jobb pÄ bokhandeln Eymundson som sÄ smÄningom ledde henne vidare till chefsjobbet pÄ förlÀggarföreningen som samlar Islands 40 största förlag under sina vingar.

Den viktiga julboken

Om den svenska bokutgivningen numera Àr koncentrerad kring september och bokmÀssan i Göteborg Àr julen den islÀndska bokens högtid. En bok Àr nÀmligen julgÄvan nummer ett pÄ Island och den som inte fÄr en bok blir besviken.

– Det har att göra med vĂ„r historia, vi har inte alltid haft tillgĂ„ng till en massa varor eller sĂ€rskilt mycket pengar. Men eftersom vi alltid skrivit böcker hĂ€r, blev boken en inhemsk vara som vi enkelt kunde köpa.

– Dessutom Ă€r vi i sanning ett lĂ€sande folk och vi toppar internationella listor över bokköp per capita. Det finns berĂ€ttelser som sĂ€ger att nĂ€r islĂ€nningarna utvandrade till Kanada under svĂ„ra tider för 100 Ă„r sedan, hann de knappt fĂ„ tak över huvudet innan de gick ihop och köpte en tryckpress för att kunna trycka sina poem, berĂ€ttelser och tidningar. Vi tycks ha det i blodet, sĂ€ger Bryndis LoftsdĂłttir.

Litet sprÄkomrÄde

För egentligen skulle en sĂ„ blomstrande bokmarknad inte kunna existera, konstaterar hon. Ingenstans i vĂ€rlden finns ett sĂ„ litet sprĂ„komrĂ„de med sĂ„ fĂ„ invĂ„nare. ÄndĂ„ finns det bara i ReykjaviksomrĂ„det 15 – 20 bokaffĂ€rer och dessutom numera ganska stora bokavdelningar pĂ„ matvaruaffĂ€rer och varuhus. NĂ„gra mĂ„nader varje Ă„r arrangerar dessutom FörlĂ€ggarföreningen en stor bokrea dĂ€r mellan 6 – 7.000 boktitlar sĂ€ljs ut pĂ„ olika marknadsplatser över hela landet. FörsĂ€ljningen finansierar en stor del av föreningens aktiviteter under Ă„ret, bland annat deras stora litteraturpris och sedan tre Ă„r tillbaka ocksĂ„ en vĂ€xande bokmĂ€ssa i Reykjaviks stadshus i november.

SjĂ€lvklart lĂ€ser islĂ€nningarna precis som oss andra i Norden en hel del kriminallitteratur. Men ser man pĂ„ antalet utgivna inhemska och översatta titlar under 2013 kan man bara konstatera att 176 av Ă„rets böcker vĂ€nde sig till barn, 134 var romaner, 42 poesi och dramatik, medan 169 var sĂ„ kallade non-fictionlitteratur. Återigen tar man sig för pannan – vi talar som sagt var om ett land med 320.000 invĂ„nare!

– Det Ă€r ett mysterium, en sĂ„ liten marknad borde inte kunna fungera. ÄndĂ„ gĂ„r det ganska bra, sĂ€ger Bryndis LoftsdĂłttir som ocksĂ„ numera har att ta hĂ€nsyn till konkurrensen frĂ„n den internationella internethandeln.

LÀser pÄ engelska

Dagens islÀnnningar lÀser gÀrna pÄ engelska och nÀr det gÀller populÀra bokserier som exempelvis Harry Potter och Hungergames, vÀntar inte lÀsarna pÄ översÀttningar till det egna sprÄket utan köper sina böcker direkt pÄ originalsprÄket. NÄgot som för övrigt gÀller mÄnga boktitlar numera.

Ett lĂ€sande och skrivande folk, med andra ord. ÄndĂ„ tornar samma orosmoln upp sig dĂ€r som hĂ€r. I den Pisa-rapport som Bryndis LoftsdĂłttir just tagit del av som ersĂ€ttare för de konservativa i parlamentet finns det all anledning att se upp för de problem som visat sig vad gĂ€ller pojkars lĂ€sförstĂ„else och lĂ€sning över huvud taget.

– Jag hoppas bland annat pĂ„ en satsning pĂ„ fler inhemska islĂ€ndska barnböcker eftersom jag tror att det Ă€r viktigt för barn att fĂ„ lĂ€sa om sin egen verklighet. Och dessutom tycker jag att vi ska se över sĂ€ttet vi lĂ€r ut lĂ€sning pĂ„, det rent pedagogiska, jag tycker att vi Ă€r dĂ„liga pĂ„ att utvĂ€rdera vĂ„ra metoder dĂ€r.

– Men framför allt ska vi hitta tid för att lĂ€sa tillsammans med vĂ„ra barn och för oss sjĂ€lva. Folk brukar sĂ€ga att de inte har tid för lĂ€sning. Men mitt motto Ă€r att om du hittar en bra bok hittar du ocksĂ„ tiden för att lĂ€sa den!

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!