Han bjuder på mat. Fylld pasta med tomatsås och avokado.
- Det är resemat. Sådan mat jag ätit när jag liftat genom Europa, säger Kimbal Quist Bumstead.
I går kväll började han sin månadslånga performance i en lägenhet i Luleå.
En performance som egentligen bara är en del av ett mycket större projekt som startade i somras när han liftade från Grekland till London.
Nu skriver vi mars 2012, men innan hans performance är klar kommer han att via Tromsö söka lifta så långt norrut som möjligt innan han vänder söderut igen för att avsluta i Makedonien. Då har han troligen varit på resande fot i över ett år.
- Att lifta är farligt. Det händer något när man utsätter sig för fara. Det gäller både mig men också den som ger mig lift. Man kan få lift av en seriemördare, eller inte.
Men det är framför allt mötet med människor som intresserar honom. Eller som han själv säger:
- Det är början på något.
Men vad, det får egentligen situationen och stunden avgöra.
Poetisk reseberättelse
Och det är en ganska brokig skara som mött upp i lägenheten på Skomakargatan 42. Några utbytesstudenter från universitetet. Några väninnor som läst om arrangemanget, en kvinna på väg mot Köpenhamn.
Och sedan börjar det, när alla vänligen ombetts ta av sig skorna, för hela lägenheten är täckt av brunt skyddspapper, från golv till tak. Nu är det tomt, men innan månaden är slut ska papperna vara fyllda av text och bilder.
Det ligger en ryggsäck med en fastspänd spade i rummet.
- Det är mitt hem, säger Kimbal Quist Bumstead.
Sedan gör han en gest över lägenheten.
- Detta är också mitt hem.
Ryggsäcken packas upp, del för del och redovisas.
- Detta är min säng. Detta är mina lakan. Detta är del av mitt kontor. Detta håller törsten släckt. Detta är hur jag gör min konst. Detta är mitt kök, mitt badrum, min garderob, mitt hus. Detta är vad som blev över. Detta är vad jag hittat på vägen. Detta är hur jag gör min story.
Och så sätter han sig ned och berättar om sin resa från Amsterdam till Luleå. Om de människor han mött, känslor, samtal, händelser och färdsätt. Poetiskt, rapsodiskt samtidigt som fotografier på ryggsäcken vid olika vägkanter projiceras på en vägg.
Olika berättelser
Här berättas om tysken som bjuder på kaffe och kakor. Mötet med mannen som slutat lifta när han fyllde 40 år. Ensamheten i kylan och mörkret. Kvinnan som värmer hans händer och försäkrar att allt ska bli bra och bjuder på en tablett. Mannen som omöjligt tror att det kan vara en performance eftersom det är han som kör bilen. Mötet med sjukhusockupanter i ett litet svenskt samhälle och så sista liften till Luleå och orden: "Viktigast är att hitta vad du vill och göra det. Alla har en plats, det tar bara olika tid att hitta dit".
Kimbal Quist Bumstead uppmanar avslutningsvis publiken att göra en skriftlig bekännelse på väggen i "biktrummet" som också är toaletten.
Under sin tid i Luleå kommer Kimbal Quist Bumstead att hålla interaktiva workshops under rubriken Sensation, communication and endurance in human puppets. Dessutom kan den som vill boka en så kallad "one to one"-performance med konstnären under en natt, där mycket sker med förbundna ögon. Det hela avslutas med en performance via Skypelänk tillsammans med konstnärer i London.
Bakom hela arrangemanget står Performance art in Norrbotten, PAiN.