En loppmarknad av bilder

Ungkarlar i färgstarka hem. Skräpiga gårdar, övergivna hus, gistna förstukvistar. Ett blänk i ett hästöga, orangutanger i närbild. En hästman, en mule, rensade gäddor arrangerade i stilleben. Bild på bild, ibland ram mot ram, tätt, tätt. Fotokonstnären Esko Männikkös bilder fyller nästan hela konsthallen - fyra rum, cirka 150 bilder. - Det är jag som vill att de ska hänga så här. Som en loppmarknad av fulkonst, säger Esko Männikkö, som i själva verket använder begreppet "ugly art" eftersom samtalet förs på engelska. I går körde han själv de 28 milen från hemmet utanför Uleåborg till konsthallen i Luleå där han på lördag öppnar sin stora retrospektiva utställning Coctails 1990 - 2007. Utställningen har tidigare bland annat visats på Millesgården i Stockholm och turnerar nu över hela Skandinavien. Sitt internationella genombrott fick han 1995, men redan dessförinnan hade många uppmärksammat hans bilder av glesbygdens människor. Karlar först och främst. Ensamma män sittande på köksstolar och sofflock. Fotografier av en stillhet så påtaglig att man tyckte sig kunna höra ljuden från tickande väggklockor och avlägsna hundskall. Bilder som alltid fick mig att undra hur fotografen egentligen bar sig åt. - Från början tog jag svartvita bilder, hur det kom sig att jag överhuvud taget började fotografera kan jag inte svara på. Men det fanns en familj i min närhet som inte hade någon el, det var 1980. När jag fick höra att de skulle dra in elektricitet ville jag gå dit och fotografera, det var väl så det började, säger Esko Männikkö. Men kände du alltid dem du fotograferade på den tiden? - Det var lite olika, men ofta stannade jag några dagar. Det är väl så det går till för det mesta. Han började tidigt ta bilder i färg och tycks aldrig ha dragit sig för det färgstarka. Livet är ju färgstarkt, som han säger. Det händer att han arrangerar sina bilder, men hur behåller han för sig själv. En blandning
Bildserien med de finska ungkarlarna blev hans genombrott och sedan dess har han kunnat leva på sin konst. I våras belönades han med Deutsche Börse Photography Prize, 30.000 euro och prestigefyllt så det förslår. - Utställningen heter Coctails och det är en coctail, en blandning av alla de bilder jag tagit under åren, säger Esko Männikkö. I serien Flora och fauna riktade han sökaren mot naturen, arrangerade stilleben, tog extrema närbilder av djur. - Egentligen var jag inne på det redan under min tid som artist in residence i Texas i mitten av 1990-talet, men då hade jag inte den rätta utrustningen för att åstadkomma precis det jag ville, säger Esko Männikkö och visar en bild ur boken Mexas, som är en av tre fotoböcker han gjort nästan helt på egen hand. Italiensk designer
En annan bär titeln The female pike. Naarashauki på finska. Kanske "Hongädda" på svenska. En tredje är en beställning från en fabrik i Skottland där man tillverkar exklusiva kashmirtröjor. - Fabriken köptes upp av en italiensk designer som hade sett mina bilder. Han hörde av sig till mig och undrade om jag ville åka dit och fotografera eftersom han tyckte att hela miljön såg ut som Männikkö-bilder. Det var för några år sedan nu och jag vet inte om fabriken fortfarande finns kvar. Den köptes senare upp av Ferrari och finns den kvar marknadsför man den säkert med bilder av anorektiska modeller och inte med sånt här, säger Esko Männikkö och bläddrar bland bilder av medelålders kvinnor och män i en fabriksmiljö där tiden gått hårt åt inredningens många detaljer. Förfall och skönhet
I serien Organized Freedom skildrar han förfallet, men också skönheten, i övergivna hus. Fyra jättelika bilder föreställer kakelugnar i plåt, i brist på annat uttryck. Rester från ett och samma hus. - De ser gravida ut. Jag har använt ett speciellt objektiv, ville ha just den effekten, säger Esko Männikkö som berättar att han numera har skaffat sig en stor skrivare för att ha kontroll över hela produktionen. Dessutom gör han också de flesta av ramarna själv. Om han inte köper dem, helst på loppmarknad. - Jag vill att de ska höra ihop med bilderna.

En loppmarknad av bilder

Fotokonstnären Esko Männikkö ställer ut stor retrospektiv på Konsthallen i Luleå.