En lantis kommer till stan

NY BOK Olle Svenning Göran Persson och hans värld Norstedts Till att börja med undrar man om det verkligen är så intressant med en biografi över Göran Persson. Perspektivet är kort, för att inte säga obefintligt, ingen historisk skymning kastar några slagskuggor över objektet och porträtt i dagsljus blir som alla vet ganska platta. Dessutom är titeln aningen pompös, Göran Persson och hans värld. Visserligen är Olle Svenning uppväxt i den politiska världen och var en gång en av Erlanders pojkar, men Perssons perspektiv har alltid verkar mer av den ordnande kommunalkamrerens än av världsvisionärens. Svennings bok är en politisk biografi, inte ett närskildrande individporträtt. Som den erfarne politikerskildrare han är tecknar han med elegans, men också förenkling Perssons bakgrund i femtiotalets Katrineholm. Från en ganska knaper arbetarklassuppväxt höjer sig Göran Persson till att bli den ende av de fem syskonen som skaffar utbildning och erövrar något större världar. Får mig att tänka på Zorn Svennings metod får mig ibland att tänka på Zorn, illusionen mår bäst av distans, en närgranskning avslöjar grovheten i penseldragen, upplöser detaljerna, får stämningen att falla sönder. Det är en skicklig art han driver, men den har sina begränsningar. Svenning kryddar sina politiska interiörbilder med anekdoter, förtroligheter och allt sådant som sägs efter att mikrofonerna slagits av. Det är en speciell metod och han följer den rutinerat. Kanske är det också den enda möjliga hållningen när själva föremålet ännu är i utövande makt och myndighet? Men hur är det, är Persson intressant som biografiföremål? Hur blir hans porträtt? Förvånansvärt sammansatt, långt från den patetiska ledarkommentarsklichén om buffeln, maktmänniskan och patriarken. En lantis som kommer till storstan och absolut inte känner sig hemma i Palmes kulturradikala efterskörd. En ?socialkonservativ? för att bruka Svennings egna ord, absolut inte en av Palmes pojkar. Maktmänniska, självklart, hur många ödmjuka dras till politiken? Intressant hade det varit om Svenning velat resonera längre om Perssons tendens till presidentialisering av makten. Idealet är Gunnar Sträng Hans politiska ideal är Gunnar Sträng, den mytomspunne finansministern som mer än någon annan förkroppsligar det svenska, politiska undret. Han beundrar Strängs bildningsväg, hans språk, hans pondus och pedagogik. Och så hans politik: sunda statsfinanser, starka budgetar och stark offentlig sektor. Persson är knappast en stor feminist, ändå har ingen europeisk regering så många kvinnliga ministrar som den svenska. En traditionalist, ändå är han den som förmådde sanera statsfinanserna medan LO-ledningen körde rakt mot statsbankrutt på åttiotalet. Nationellt inriktad, dock Europavän. Sammansatt på ett praktiskt sätt för det politiska värvet, knappast personligt intressant, snarare ändamålsenlig. Fåfäng, jo i den uppenbara glädjen att bli omklappad av Tony och Jacques, revanscherande, möjligen i ambitionen att skaffa en spatiös gårdsanläggning ned mot sjön. Många detaljer blir det, många middagar, taxiresor, snedrepliker och förbluffande detaljer från korridorerna. ?Hade Persson väntat en dag längre med sitt besked (om partiledarposten) hade Anna-Greta blivit vald? säger Sten Andersson om spelet innan partiledarbytet 1995. Se där hur världens, eller åtminstone Sveriges, öden avgörs av rena futiliteter. En dags väntan eller så, det är lägets själva labilitet som fäller avgörandet, inte det djupa och grundliga övervägandet om framtidens vägar. Svarvas till för att passa Jag brukar ofta tänka på deformeringen av människor i den politiska världen. Hur de svarvas till för att passa i maskineriet och inte skava mot partiapparaten. Efter att ha läst Svennings biografi tänker jag närmast motsatt, att så mycket mänsklighet kan överleva dessa ständiga intriger, rävspel och tjuvnyp är ändå ett tecken på att politikens innehåll och uttryck inte helt förvandlats till tom rit. Livet är inte bara en pliktleverans, det tycks upprätthållas. Storslaget är det inte, politikens nuvarande persongalleri skriver knappast historia, men de är relativt anständiga.

En lantis kommer till stan

"Till att börja med undrar man om det verkligen är så intressant med en biografi över Göran Persson" skriver Norrbottens-Kurirens recensent Jan-Olov Nyström om Olle Svennings nya bok Göran Persson och hans värld.