En imponerande tegelsten om papper

Alla vet vi, skriver Esko Häkli, redaktör för en nära två kilo tung bok om papprets historia, att utan pappret skulle livet i vårt nuvarande samhälle vara omöjligt. Men hur blir det i framtiden? Växlande konjunkturer inom pappersindustrin, ett ökat intresse för elektronisk kommunikation, stigande oljepriser och globala miljöfrågor, påverkar utvecklingen. Papper har använts i 2.000 år, men papprets historia är inget akademiskt ämne och ingen samlande forskning bedrivs. Den industriella papperstillverkningen innebär en risk för att informationen förr eller senare ska vittra bort - det sura pappret utgör ett hot för samlingar i bibliotek och arkiv. Esko Häkli, tidigare chef för Finlands nationalbibliotek, har av detta skäl samlat experter från hela Norden till en kartläggning av pappret som produkt, dess historia och kulturbärande roll. Ingen dag utan papper är ett imponerande verk som rymmer det mesta om papperstillverkning, kemi, egenskaper, mått, varaktighet, historia (den första tryckta tidningen utkom i Kina på 700-talet och den första papperskvarnen tillverkades i Bagdad under samma tid), samt några nedslag om papprets roll i skönlitteraturen som hos Thomas Warburton som skaldade: "Av lump fås papper, av papper pengar, av pengar banker, av banker skulder, av skulder tiggare, av tiggare lump". Esko Häklis eget bidrag, Pappret som kulturbärare, tilltalar mig själv mest. Luthers roll i utvecklingen av skriftkulturen, papprets "tröga" resa till Europa från Kina och de arabiska länderna, skildringen av den revolution det innebar när man övergick från muntlig till skriftlig kultur och vad det betytt för den intellektuella processen att inte enbart vara hänvisad till sitt minne. Gissningsvis är det bara en hängiven bibliofil som läser detta verk från pärm till pärm. Men som uppslagsverk, inte minst för kultur- och historieintresserade, är denna vackert illustrerade och faktaspäckade tegelsten något extra.

En imponerande tegelsten om papper

I Europa har papper varit det viktigaste kulturmediet i över 500 år. Möjligheten att lagra och göra information tillgänglig, oberoende av tid och plats, har varit avgörande för dess roll som kulturbärare.