- Jag har hållit hur många föreläsningar som helst om allt från extremhögerns historia till hatlärorna. Men den sista frågan har alltid varit svår att besvara. Hur jobbar vi här på vår skola? Vad ska vi göra i vår fackförening? säger Alexander Bengtsson.
Verktyg i vardagen
Positiv antirasism är en lättläst skrift på 70 sidor. Den rymmer smärtsamma exempel, som berättelsen om 20-årige Bue Shwe i Sandviken som i juli 2009 misshandlades svårt av två pojkar. Där finns även statistik, som att 5.139 hatbrott anmäldes i Sverige ifjol. Författarna gör också en genomlysning av den retorik, sprungen ur hatlärornas tankevärld, som
ibland kan vara svår att genomskåda. Men det som skiljer Positiv antirasism från många andra böcker i ämnet är ambitionen att erbjuda ett faktiskt underlag för engagemang. I första hand är det en handbok för människor som vill göra skillnad men tycker sig sakna verktygen.
- Med politiker pratar man om hur man kan argumentera, i skolorna pekar man på pedagogik för att nå ungdomar som bär extremintoleranta attityder. Men inför exempelvis en hembygdsförening har det varit otroligt svårt att inte bara komma med floskler om att ta debatten hemma vid köksbordet, säger Alexander Bengtsson.
Hållbar demokrati
Kampen mot rasism, med rötter i 1930-talets motstånd mot nazismen, har historiskt sett varit just en motrörelse. Men med fokus på civilsamhällets möjligheter att förebygga intolerans kan antirasismen bli kittet för en hållbar demokrati som svårligen rubbas av högerpopulism och hatläror.
- Vi har varit alldeles för besatta av våra motståndare. Genom historien har vi anpassat oss efter deras perspektiv. Trots att vi vänder oss mot "vi och dem-tänkandet" har vi själva varit en del av det. Den antifascistiska rörelsen har handlat om att begränsa de fascistoida rörelsernas utrymme. Man har inte haft med idéerna om vad man vill med samhället.
Författarna ser begreppet positiv antirasism som ett sätt att uppdatera motståndet. Och slutsatsen är egentligen rätt given. I samhällen med aktiva invånare som umgås med varandra krymper handlingsutrymmet för rörelser med uppsåt att sprida rädsla och så split. Att människor med olika bakgrund träffas för att sy, läsa böcker, jonglera eller spela fotboll kan långsiktigt vara en starkare motkraft än fackeltåget som ofta blir den direkta reaktionen när grupper med antidemokratisk agenda försöker splittra ett samhälle.
- När sådana här saker händer är det kanske inte läge att köra ett fackeltåg, utan att ordna ett möte och prata om vad man långsiktigt kan göra i lokalsamhället. Visst kan ett fackeltåg vara bra men det kan också bli det enda man gör, något att pricka av på listan. Men här anar jag ett paradigmskifte, fler börjar tänka långsiktigt, säger han.
Som ett av flera exempel på praktisk antirasism tar författarna upp den engelska kampanjen Hope not hate, som samlar fackligt aktiva, studenter, personer i religiösa samfund och människorättsorganisationer. Kampanjen var en reaktion på högerextrema British national partys (BNP) valframgångar och har genom aktiviteter på gräsrotsnivå bidragit till att BNP förlorat de flesta platser i de lokala folkvalda församlingarna.
Alexander Bengtsson tror att Sverigedemokraterna lokalt kommer att möta tuffare motstånd inför nästa val. Han menar att lokala antirasistiska initiativ blir allt vanligare. Som exempel tar han sin egen uppväxtort, Frillesås i Halland. När ett boende för ensamkommande flyktingbarn planerades kom Sverigedemokraterna och delade ut flygblad.
- Lokalbefolkningen blir skitförbannad och baptistförsamlingen, som är stor i samhället, hakar på. Framför allt är det två ungdomar som driver arbetet. Sverigedemokraterna dyker inte upp i Frillesås mer. När den segern är vunnen går de vidare med diskussioner om hur tryggheten i samhället kan stärkas. De pratar om att öppna och driva fritidsgården som inte kommunen driver längre, säger han.
Paradigmskifte
En förutsättning för framväxten av en bred antirasistisk rörelse är att politiska grupperingar, med olika ideologier och dagspolitiska agendor, upphör att diskvalificera sina meningsmotståndares antirasism.
- Det finns rörelser som inte ser poängen i att tona ned det egna budskapet för att nå så många som möjligt. Där går en röd tråd genom historien. Jag är ute efter en rörelse där man i första hand deltar för att man är antirasist. Sedan kan man vara antirasist och liberal eller antirasist och vänster, säger Alexander Bengtsson.
Hans råd till personer som vill engagera sig lokalt är att som steg ett skaffa sig kunskap. Nästa steg kan vara att se över vilka kontakter och vilken roll man själv har i samhället där man bor.
- Sedan kan man mötas i allt ifrån en tebjudning, en syjunta eller vad som helst. Har man tid tycker jag att man ska besöka föreningar, skolor och liknande och prata om vad det finns att göra. Det finns människor som år efter år ägnar sig åt socialt arbete, i den positiva antirasismen skapas en politisk plattform.
Många identiteter
Ett framgångsrikt antirasistiskt arbete i vardagen kräver en diskussion om identitetsbegreppet. I sin bok skärskådar Alexander Bengtsson och Daniel Poohl myterna om "den andre". Resonemanget landar i den nödvändiga men inte alltid så självklara insikten att människor inte bär en - utan många - identiteter.
- Vi tror att vi är mer olika än vad vi är. Vi är så besatta av utseenden och länder att vi inte ser att vi har en jädra massa saker gemensamt. Enligt Jimmie Åkesson har han och jag mycket mer gemensamt än jag har med min granne från Somalia. Min granne är jämnårig med mig, vi är fotbollsintresserade och har ett intresse av att skriva. Jag och somaliern, som i Jimmie Åkessons ögon bara är somalier, har samma idéer om att det inte spelar någon roll i var i världen man är född. Som grannar har vi båda ett intresse av att fastighetsskötaren kommer när det behövs, säger Alexander Bengtsson.
Fotnot: Stiftelsen Expo granskar och kartlägger den organiserade intoleransen. Stiftelsen, som först hette Hill-stiftelsen, grundades 1995 av Stieg Larsson, i syfte att ge ut Tidskriften Expo. Stiftelsen har i dag ett 20-tal anställda och bedriver även utbildningsverksamhet.