Arthur Falck, pensionerad gruvingenjör i Grängesberg, har på eget förlag gett ut en kort roman med den makabra titeln Pannvärme. Och det är en makaber och fasansfull historia som Falck berättar om vägmästaren Gustav Sträng, som bor i Svappavaara. Han är en hjärtlös skitstövel som behandlar sina underställda vägarbetare som lägre stående varelser. Konflikten med arbetarna tar inledningsvis stort utrymme i boken men berättelsens fokus flyttas raskt till vägmästarens privatliv. Hustrun tjänstgör som lärarinna i en byskola sex mil bort, Gustav börjar slå sina lovar runt hembiträdet Marit, och så småningom gör han henne med barn. Detta är en stor skandal för alla inblandade, det är 1930-tal och stor skillnad på herrskap och tjänstefolk. Marits kallsinniga mor och Gustav ingår en ohelig allians och bestämmer sig för att hemlighålla graviditeten och så småningom ta död på barnet. Gustav avlivar barnet genom att strypa det med hjälp av en stövelknekt (!) och eldar upp liket ute i en lagård, därav boktiteln Pannvärme. Marits tillstånd har givetvis inte gått att helt dölja, bybornas skvaller når så småningom landsfiskalen och det blir rättegång. Gustav lyckas gå fri men Marit döms till fängelse. Författaren uppger att händelserna i boken har inträffat i verkligheten men att bokens gestalter är uppdiktade. Falck berättar dessa gräsligheter på ett opersonligt och omständligt byråkratiskt språk, som passar bättre i en offentlig utredning än i en roman. Många upplysningar om händelser och personer upprepas, och det verkar som författaren inte haft tålamod att försöka göra sitt dramatiska stoff rättvisa, vare sig språkligt eller innehållsmässigt. Det kunde ha blivit en fullständigt uppslitande roman om förtryck och kallblodigt mördande.
