En dans om livet
Kaxiga som värsta hiphoparna dansar Dundretbuggarna fram mot de betydligt yngre fridansarna. Gör några "moves", kastar varandra upp i luften, avslutar med gester som talar ett väldigt tydligt språk.
LIV OCH RÖRELSE. Sedan tre månader tillbaka arbetar 80 lokala dansare under ledning av dansaren och koroegrafen Mikael Strid för en gemensam föreställning på Dansens dag.
Foto: Krister Larsson
Mitt i myllret står dansaren och koreografen Mikael Strid. I snart tre månader har han på uppdrag av Dans i Nord och Gällivare kommun bott och arbetat i Malmberget och Gällivare för att skapa dansföreställningen Jiellevárre Vettu, med premiär på Dansens dag den 29 april. En makalös föreställning som samlar inte mindre än ett 80-tal lokala dansare - barn, unga och vuxna från Kulturskolan, Gellmalaget, Dundretbuggarna, dansgruppen Revival Project och ABF. Det är andra gången i ordningen som danslivet i Gällivare satsar på ett projekt av det här slaget. För några år sedan dansade man tillsammans under ledning av koreografen Christina Tingskog, den gången hette föreställningen Dans mellan himmel och jord. - För mig som arbetar ensam är det här naturligtvis en injektion, både av energi och kunskap. Nu vill jag bara se hur det blir, säger danspedagogen Margareta Gundmalm, medan Mikael Strid tränar skidåkning på roterande kroppar med hennes danselever. Jättebehov av dans
I tolv år har Margareta Gundmalm arbetat som danspedagog i Gällivare kommun. Från början i projektform, enligt en försöksmodell som danskonsulenten Maria Rydén initierade i sammanlagt åtta av länets kommuner. Den så kallade glesbygdsmodellen innebar att kommunerna fick stöd av länsstyrelsen och stiftelsen Framtidens kultur för att under tre års tid anställa en danspedagog. För att locka danspedagoger att söka jobben ingick de gemensamt i en grupp, träffades regelbundet, bland annat för fortbildning. I dag har alla kommuner som deltog i försöket anställda danspedagoger och i sju av de åtta har man också dans som obligatorisk verksamhet i skolan. - Här i Gällivare betydde "glesbygdsmodellen" att politikerna insåg vilket jättebehov det fanns av dans. Efter de tre försöksåren fattade man ett politiskt beslut om att inrätta en danspedagogtjänst på Kulturskolan och dansintresset är större än någonsin, säger kulturchefen Jerker Johansson. Dansnätverk
Merparten av sin arbetstid lägger Margareta Gundmalm i skolan, där hon arbetar med dans på olika sätt. Dessutom leder hon två barngrupper på tid utanför skolan och fem dansgrupper på kvällstid. I Gällivare försöker kommunen ta tillvara på det stora dansintresset, bland annat genom ett särskilt dansnätverk. - Vi samlas några gånger om året för att berätta vad vi gör och för att spåna idéer. Christina Tingskogs stora föreställning var ett resultat av ett sånt möte eftersom några i Gellmalaget efterlyste en gemensam satsning till Dansens dag. Det blev så lyckat att vi bestämde oss för att försöka igen, berättar Jerker Johansson. Återigen samarbetar danslivet i Gällivare med Dans i Nord, som minst ett par gånger om året satsar på ett så kallat skaparprojekt som innebär att man låter dansare och koreografer, men också andra konstnärer, arbeta tillsammans med dansare eller skolelever på plats under en längre tid. Djupare förståelse
- Att få arbeta i en skapande process tillsammans med andra, att få bygga en föreställning från ax till limpa, ger en djupare förståelse för själva konstformen dans. Dans kan ju upplevas så abstrakt, men genom att vara med om att skapa en egen föreställning blir allt mycket konkret, säger Maria Rydén, som vid det här laget har arbetat med liknande skaparprojekt i många olika sammanhang runt om i Norrbotten. - Projekten har sett väldigt olika ut, men de bygger alla på att initiativet kommer från dem som ska genomföra det. I det här fallet utgår vi ifrån alla möjliga dansstilar, eftersom de som anmält sig behärskar olika saker. Sedan tar vi det ett steg vidare, blandar och bygger en berättelse utifrån det, säger Maria Rydén. För Mikael Strid, med lång erfarenhet som dansare tillsammans med koreografer som Per Jonsson, Birgitta Egerbladh, Cristina Caprioli, Eva Lilja, Greta Lindholm med fler, har det varit en rik upplevelse att få möta dansande Gällivarebor. Född i Boden, men uppväxt i en Stockholmsförort, har han försökt att hålla sinnet öppet inför det han sett. - Jag trodde att det skulle vara väldigt mörkt här. Men i stället är här ju väldigt ljust. Låtit sig inspireras
Själv började han dansa som 13-åring hemma på ungdomsgården. - Det var väl efter Saturdag Night Fever, inte för att vi såg filmen. Men efter den blev dans inne och för oss killar var det ett sätt att visa upp oss för tjejerna på, berättar Mikael Strid, som efter ett musikaljobb på Göta Lejon bestämde sig för att gå Balettakademien. Vid det här laget har han lärt sig allas namn. - Ett ord här, en rörelse där. En idé. Vad visste jag till exempel om vad drillflickor gör? Alla som deltar här bidrar till skapelseprocessen, inte minst genom att vara sig själva. Jag har tittat på dem, på vad de gör på sina dansträffar och kurser och låtit mig inspireras. Men jag har också iakttagit annat som får ta plats i föreställningen, säger Mikael Strid, och berättar om killarna som filmade sig själva med mobilerna medan de gjorde häftiga saker med en spark vid busshållplatsen en sen kväll. Sparkdans
- Av det blev det en sparkdans. Om jag skulle försöka beskriva föreställningen så handlar den om liv i Gällivare, om saker och situationer som hela tiden förändras, men också om upprepningar, säger Mikael Strid och ilar vidare till Gellmalaget tillsammans med Dundretbuggarna. De dansar snöfall, virvlar fram där på golvet i PRO:s lokal vid torget. Gun Olausson och Jim Niva repeterar öppningsscenen, dansar varsamt med slutna ögon. Robin Waara tar vid. Ikväll får han dansa ensam - hans partner har fått förhinder. - Du förstår att det här är roligt, säger Karin Niva, som efter att plötsligt ha skadat höften inte själv kan delta i dansen. Gun Olausson håller med. - Det är ju lite fantastiskt. Tänk att vi är 80 dansare. De yngsta är kanske 7. De äldsta har fyllt 70. Och vi gör det tillsammans. .
Så jobbar vi med nyheter