I bjärt kontrast till Sunnas intensiva målningar står fotografen Michiel Brouwers sterila, blekblå bilder av mätinstrument, skelett och nutida samer.
I utställningen Maadtoe, som nu har kommit till Ájttemuseum i Jokkmokk, har de båda konstnärerna funnit ett samarbete som träffar som ett knytnävsslag i mellangärdet.
Han stirrar på oss. Kalufsen är lite yvig, ögonen mörka. Det är Lundborg själv. Herman. Den svenska rasbiologins förgrundsgestalt, porträtterad av Anders Sunna. Med hjälp av lila krita avslöjas att det finns en skalle därinne, bakom ansiktet.
Precis som på alla de samer, och andra människor, han och hans underhuggare mätte på längden och tvären.
– Vi ville ha ett svartvitt foto i förstoring av Lundborg med i utställningen, men fick nej.
– Så då gjorde jag så här. Det går att göra mycket med lite färg, säger Anders Sunna.
Målningen är flera meter lång och ett par meter hög. Där finns en präst också. Hans arm är en grävskopa. En gång rotade präster och akademiker efter skallar i samiska gravar.
I dag rotar maskinerna efter mineraler.
Det är relationen mellan då och nu, mellan rasbiologin och kolonialismen, och den nutida situationen på individnivå, som Anders Sunna och Michiel Brouwer vill visa med sin utställning.
Anders Sunnas familj har i decennier kämpat för sin existens som renskötarfamilj i Tornedalen. Det är en historia av konflikter, polisanmälningar och tvångsförflyttningar.
Under vernissagen i Jokkmokk berättar Anders att en av länets landshövdingar beordrade familjen att slakta ut sina renar. Men Anders Sunnas pappa vägrade.
– Det gäller att hela tiden stå upp för sin sak, att våga säga emot och inte alltid göra som myndigheterna säger.
Efter utbildningen på bland annat Konstfack och efter några år med vad han själv kallar för samisk turistkonst, övergick Anders Sunna till att i allt starkare uttryck skildra en bit av den samiska historien genom sin egen familjs öde.
Landshövdingars porträtt skymtar fram bland män i bruna uniformer på hans målningar. Konsten har blivit en ventil för den aggression han hyser mot makten.
Han berättar att han jobbar snabbt, för att inte hinna tänka allt för mycket.
– Den här tavlan gjorde jag på fyra kvällar, säger han och gör en gest mot Herman Lundborg.
Hans kompanjon Michiel Brouwer växte upp i Sverige med holländska föräldrar. Han har utbildat sig i dokumentärfoto i Holland och inriktade sitt examensarbete mot Sveriges rasbiologiska historia.
När han reste runt i Sápmi för att intervjua och dokumentera, tänkte han att det måste finnas någon mer som intresserar sig för det kontroversiella ämnet.
Han googlade och fann Anders Sunna. Åkte till Vännäs, där Anders bodde, och drack kaffe.
Ganska snart började de prata utställning. Efter att Maadtoe premiärvisats på Gaaltije i Östersund for den vidare till Världskulturmuseet i Göteborg. 80 gymnasieklasser deltog i workshops och 11 000 personer såg utställningen.
I utställningen finns ocksåett blädderex av den bok som Michiel Brouwer gjort om rasbiologin och hur den påverkat samernas situation i dag.
Boken är tryckt med offset-teknik och varje kapitel utgörs av ett fristående häfte som är handsytt i ryggen. Tanken är att boken ska påminna om ett arkiv, som kompletterar historieskrivningen och som kan fyllas på.
Med boken kommer bilderna påtagligt nära. Mätinstrumenten som trätts runt människors huvuden sticker i ögonen.
De vita kakelväggarna berättar historier om praktiserad rasistisk politik.
– Man utförde baklängesforskning. Man hade bestämt ett resultat – att samer var mindre intelligenta – och hittade en metod som skulle bevisa det. Som att man tog en samisk skalle och en annan skalle och fyllde dem med gryn. När grynen rann över i den samiska skallen använde man det som bevis för sina teorier, säger Michiel Brouwer.
1921 öppnade det rasbiologiska institutet i Uppsala. Det stängde 1958.
Michiel Brouwer står framför sina bilder av samiska skelett och berättar att de numera är isärmonterade och förvaras i trakterna av Uppsala och Stockholm.
– Hur svårt skulle det vara att låta Ájtte göra jobbet och sedan förvara dem här, på samisk mark? Hela hanteringen av frågan med de samiska kvarlevorna visar att det gamla synsättet lever kvar, säger han.
Fotnot: Maadtoe är sydsamiska och betyder ursprung, härkomst. Utställningen visas på Ájtte till och med den 10 oktober.