En bok att återvända till

Eva Dahlgren Hur man närmar sig ett träd Piratförlaget . En bok där hon med värme, humor, en god portion självironi samt skarpa iakttagelser vad gäller världen runt omkring henne tar med läsaren på en resa i sitt privatliv, i artistlivet, samt i det som händer i hennes bekantskapskrets. Man får även ta del av upplevelser från hennes utlandsresor. Det är svårt att inte ryckas med i hennes berättande, och det är lätt att känna igen sig i hennes beskrivningar av vad det är att stå på en scen, att skriva låtar, att hitta ett förhållningssätt till det man gör och funderingarna kring arrangemang av låtar. Även om inte undertecknad är någon världsartist och inte heller kommer att bli det, så står jag på scen då och då, och även jag har skrivit en och annan låt genom åren. Både i det stora och lilla så måste man då och då stanna upp och fundera över det man håller på med och hur man ska förhålla sig till det. Därför är det befriande att läsa Evas tankar kring dessa saker. Sedan tar hon upp funderingar kring det här med sitt och Efva Attlings äktenskap och omvärldens reaktioner vad gäller homosexualitet. Man förstår av det hon skriver att hon är väldigt trött på att vara i fokus vad gäller den frågan. Evas funderingar kring horor och sexköpande män i Thailand är bland det vassaste och bästa inlägg i frågan som jag har läst på länge. Boken tar sin början i London hösten 2003 och de sista raderna är från hösten 2005. Det här är en bok med många tankar och bottnar som man definitivt kan återvända till mer än en gång. Jag tror att man upptäcker nya saker varje gång.

En bok att återvända till

Hur närmar man sig ett träd? Hur skriver man en melodi? Hur skriver man en text, och om vad? Det är de frågor som hela tiden på något sätt genomsyrar artisten, sångerskan, låtskrivaren och textförfattaren Eva Dahlgrens nya bok