Sommaren 2009 fick journalisten och fotografen Kjell Törmä, till vardags chefredaktör för Kirunatidningen, uppdraget av Kiruna kommun att med fotografier dokumentera den pågående stadsomvandlingen i Kiruna. Det blev början på ett projekt som hittills resulterat i tre fotoböcker om den omvälvande stadsflytten.
- Det började med att Christer Vinsa, Kiruna kommuns projektchef för stadsomvandlingen, kontaktade mig. Han tyckte det var viktigt att dokumentera Kiruna så som det såg ut innan stadsomvandlingen, att spara en bild av det Kiruna som en gång fanns. Och jag hade faktiskt haft en liknande idé tidigare, men som det aldrig blev något av. Så för mig passade uppdraget som hand i handske.
Under arbetets första år fick Kjell Törmä ofta frågan av de som fotograferades vad det skulle bli av bilderna, en fråga han inte kunde svara på. Det var då idén om en fotobok föddes.
- Kommunen hade ingen direkt plan för vad som skulle bli av bilderna annat än att de skulle hamna i nåt arkiv. Men jag insåg ganska snart att det är nog läge att göra en bok om det här, som speglar livet i de olika områdena.
Kjell Törmä bestämde sig för att göra slag i saken, och i slutet av 2010 var Ögonblick i Kiruna 2009-2010 färdigställd. En drygt 200 sidor tjock bok i liggande A4-format, med mängder av bilder, vissa med tillhörande bildtexter. Boken var helt självfinansierad av Kjell Törmä, men all eventuell oro över att projektet inte skulle gå ihop ekonomiskt kunde han snabbt glömma.
- Just innan den skulle gå i tryck så hörde Kiruna kommun av sig och ville köpa in den som julklapp till de anställda. Då visste jag att det skulle gå ihop. Jag sålde 2000 böcker redan innan de ens var tryckta, och sen har den fortsatt att sälja väldigt bra. Att ge ut fotoböcker är inte så jättelönsamt, det vet alla som hållit på med det. Får man det att gå ihop utan att söka bidrag så får man vara jävligt nöjd. Men jag har fått väldigt bra respons från Kirunaborna, och det är ju inspirerande.
Framgången med den första boken ledde till att Kjell Törmä fortsatte med en andra, den här gången utan uppdrag från kommunen. Lagom till julen 2012 kom uppföljaren, som sträcker sig över åren 2010 till 2012, följd av den nyutkomna tredje delen som avhandlar åren 2012 till 2015. Och ännu har han inga planer på att lägga kameran på hyllan.
- Ju längre man håller på med ett sånt här projekt desto mer känner man att man måste göra färdigt. Nu börjar det ju hända dramatiska saker här, man har börjat riva hus och bygga ett nytt centrum, så förhoppningen är att ge ut en fjärde bok 2018. Jag har en tanke om att följa stadsomvandlingen tills det nya Kiruna står mer eller mindre klart, runt 2021. Så då kanske det kan bli en femte bok också. Finns intresset hos folk är det bara att fortsätta.
I arbetet med böckerna har Kjell Törmä varit noga med att inte bara fotografera staden, utan även försöka spegla livet och människorna i de områden som nu undan för undan försvinner. Genom att lägga lappar i brevlådor och sedan låta de som är intresserade höra av sig har han fått göra en hel del hembesök.
- Många har bott 40-50 år på samma ställe och de har ju ganska mycket att berätta om hur det varit och hur det har förändrats. Och det här gäller ju inte bara privatpersoner, jag har till exempel dokumenterat den första affären som blev tvungen att flytta. Jag försöker få en så heltäckande bild som möjligt.
Med hittills drygt 8500 sålda exemplar totalt av de tre första böckerna ser utsikterna för del fyra och fem ljusa ut. Om allt går enligt planerna har Kjell Törmä dryga sex år till av fotografering framför sig, ett arbete han beskriver som både spännande och vemodigt.
- Man inser ju att vi är tvungna att flytta på stan om vi ska ha den kvar. Folk accepterar det, men det kan vara både vemod och sorg ibland. Det finns ju en oro hos vissa över hur det kommer bli på den nya platsen, om man kommer trivas. Just några av de områden som försvinner först är några av de områden jag personligen tycker är trevligast i Kiruna, så jag kan också tycka att det är sorgligt. Men samtidigt är det otroligt spännande att dokumentera. Jag har tur som får bo på en sån plats där det händer så pass mycket. Man känner att man har en uppgift.