En äventyrlig samisk samurajflicka

Pjäsen är skriven av dansken Jesper B. Karlsen och bearbetad till samiska av Isak Samuel Haetta. För regin svarar koreografen Indra Lorentzen, berömd dansare i Norge, numera verksam som koreograf. - Vi är en turnerande teaterinstitution, en av dem som reser mest i Norge, och därför lägger vi stor vikt vid att göra våra föreställningar tillgängliga även för en publik som inte behärskar det samiska talspråket. På Beaivvas sätter vi rörelsen högt och vi satsar överhuvudtaget mycket på det visuella, på intressanta kostymer och scenografi, säger Inga Marja Steinfjell, informationsansvarig på Beaivvas Sámi Teáhter i Kautokeino. Många talanger
Beaivvas startade i början av 1980-talet som en fri grupp och fick tio år senare status som nationalscen och därmed statliga pengar till verksamheten. Fyra skådespelare är anställda, men många fler arbetar varje år på teatern - förra året fanns det över 80 på lönelistan. - Vi har så många talanger, men svårt att hålla dem kvar eftersom vi trots allt är en liten institution med en årlig budget på cirka 20 miljoner norska kronor. Det räcker ju inte att bara få spela teater en gång om året, för att man ska tro på en framtid inom yrket måste man få fler uppdrag, säger Inga Marja Steinfjell. Sedan förra året har man också en nygammal chef i Haukur Gunnarsson, som tidigare arbetat som chef på Beaivvas, och som bland annat regisserade Samiska teaterns uppsättning av Strindbergs Fröken Julie. Gunnarsson efterträdde Harriet Nordlund, som en gång i tiden arbetade som skådespelare på Norrbottensteatern. Beaivvas Sámi Teáhter utgår inte bara från det samiska språket, utan också från jojken och berättandet i vid bemärkelse. Dessutom har de gjort sitt för att utveckla en ny samisk dramatik och ofta presenterat nyskriven dramatik. Men de har också spelat klassiker och nyskrivna nordiska pjäser, bland annat Jon Fosse för några år sedan. - Vi är en professionell teater och arbetar som en sådan. I Kautokeino bor det bara 3.000 personer och vi har inte de bästa lokalerna heller hemmavid, så turnerandet är viktigt för oss, ett stort ansvar, säger Inga Marja Steinfjell. Den nu aktuella Nikio och den stora samurajen turnerar i stora delar av Norge, visas bland annat i Oslo, Finland och Sverige under nästan tre månader. Till våren och sommaren gör Beaivvas en turné i hela Norden med Den rimhårede og drömmeseeren (Ridn´oaivi på samiska, The Frost-haired and the Dream-seer, på engelska), Nils-Aslak Valkeapääs - Aillohas - "testamente" och den enda dramatik han någonsin skrev. Stor succé
Föreställningen sattes upp redan förra året och blev en stor succé. Nu efterfrågas den över hela Norden och i Stockholm spelas den i slutet av maj. Nils-Aslak Valkeapää, som arbetat mycket med Beaivvas, är mest känd som diktare, författare och musiker. Hans dramatiska stycke är uppbyggt som en poesikonsert och inspirerad av japansk Noh-teater, något som Aillohas själv var mycket fascinerad av. Föreställningen sattes också upp i Japan och samma dag som Nils-Aslak Valkeapää dog skickade han ett vykort där han erbjöd Beaivvas att ta sig an hans stycke. - Det är svårt att förstå hur stor Aillohas är och här har han skrivit något helt fantastiskt, säger Inga Marja Steinfjell, som försöker att pussla ihop vårens turné så gott hon kan efter den stora efterfrågan. Största trycket kommer från Finland, inte minst därför att den där så populäre och kände musikern Esa Kotiläinen, som arbetade mycket med Aillohas genom åren, medverkar i föreställningen. Men även i den nu aktuella familjeföreställningen Nikio och den store samurajen, är kopplingarna till Japan tydliga. Flickan Nikio lämnas bort av sin far kejsaren under ett av de många krigen och tas om hand av en gammal samuraj, trött på alla våldsamheter. Strid mot det onda
Men när Nikio förstår vem hon är, vill hon lära sig samurajernas konster för att kunna hämnas sin far och ta strid mot det onda. - Det hela är en blandning av dans och teater, ganska läskigt ibland, samtidigt som det ju är en familjeföreställning. En äventyrsföreställning där det hela slutar gott. Självklart har historien också bäring in i vårt samhälle i dag. Den samiska världen domineras fortfarande av traditionella näringar som renskötsel, jakt och fiske och där är det inte enkelt för flickor att slå sig in, säger Inga Marja Steinfjell. Nikio spelas av Ánne Mággá Wigelius, som spelar huvudrollen i Nils Gaups långfilm om Kautokeinoupproret, som ännu inte gått upp i Sverige. I övriga roller ses Ingor Ántte Áilu Gaup, välkänd jojkare, Egil Keskitalo, Mary Sarre och Svein Birger Olsen. Musiken är skapad av jazzmusikern Björn Klakegg.