En av E-types bomber räcker ...

Ett par av er läsare tycker jag är helt ute och cyklar.?Klaga över att så få Kirunabor kommer och lyssnar på Lule-bandet The Groovies på demoscenen, det kan du skriva om, att Kirunabandet Willy Clay Band gjorde en mycket uppskattad spelning det nämner du inte ens, svagt men symptomatiskt för både Kurirens och NSD:s journalister, hade de kommit från Luleå hade det blivit en helsida? skriver signaturen Lennart. Klaga över att det var 10 personer på demoscenen i Kiruna kommer jag fortsätta med, det är under all kritik. Tyvärr hinner vi inte skriva om allt som sker under en festivalhelg, eftersom vi redan jobbar dubbla pass och bara har två händer och fötter vardera. Vilket så klart gör att det alltid blir några stycken som blir besvikna. Och om WCB hade kommit från Luleå, eller om Kirunafestivalen legat i Stadsparken hade det varken påverkat antalet sidor vi gjorde, den kärlek vi lägger ned i vårt jobb, eller antalet timmar vi skulle ha jobbat (minus bilfärden kanske), det kan jag garanterat lova. ?Jag tror att det har att göra med att man vill bli road utan att behöva tänka och gamla slagdängor uppskattas hur dåligt vederbörande än sjunger. Jag följde med en kompis och dansade till Lasse Stefanz en gång och jag blev så himla besviken för jag kände inte igen en enda låt. Jag ville ju höra Just dina guldbruna ögon? skriver signaturen Anneli. Där håller jag med henne helt och fullt. Jag tycker det är grymt med säkra bokningar på en festival. Såna som drar allt från barnfamiljer till singelkillar i grupp. Folkliga och framgångsrika artister ska man bygga en lyckad folkfest/festival på. Men, däremot vidhåller jag fortfarande att de nämnda festivalerna i länet skulle bli än bättre om man spetsade utbudet ytterligare. TA BORT EN av alla ?säkra? bokningar så får man loss pengar för ett helt gäng nya, unga, trendiga och hungriga band som just nu ligger i ropet. En smal popakt. En nyskapande electroakt. Eller landets nya hip hop-hopp. Nya artister som precis slagit igenom, ligger rätt i tiden och (här kommer poängen) fortfarande är i sammanhanget snorbilliga. Jag tänker på Snook, David Sandström (Umeås egen Dalai Lama), Light Bulb Project eller Miss Universum. Och var är några av länets nu klarast lysande stjärnor? Kangas och Piteås eget 21st Century Noice turnerar med Di Leva på Kalasturnén, men verkar inte duga här hemma. Luleås största internationella band genom tiderna, Raised Fist, spelar på Hultsfred och Roskilde, de hyllar sitt Luleå när de turnerar runt andra delar av världen. Men när ska de bokas på en lokal festival?!! För en av E-Types bomber får man hit dem alla. I alla fall nästan. Där ligger fortfarande min poäng. Kirunafestivalen och Luleåkalaset, som jag hoppades mest på i min senaste krönika är bra, likaså PDOL. Men vi kan tillsammans göra dem ännu bättre. Och passa på att lyfta fram våra egna akter ÄN mer. Engagera er på festivalernas hemsidor, maila och önska artister, diskutera det på fikarasten och fortsätt maila mig med kritik. Bara vi skapar debatt och på det sättet bidrar för att festivalerna i länet ska fortsätta växa, skapa PR för våra städer, och lyfta fram vårt kultur- och musikliv. Än mer.

En av E-types bomber räcker ...

FÖRRA VECKANS KRÖNIKA om länets festivaler fick er att reagera (Kuriren 8/7). Jag efterlyste en festival för alla. Oavsett om man gillar hardcore eller Markoolio. Sällan har min mailkorg varit så full av kritik, både positiv och negativ.