En älskvärd bakåtsträvare

"Är det Sven Stolpe? Är det Jan Myrdal? Nej: Det är Kapten Stofil!".
Så kan det höras när den genuint bakåtsträvande seriehjälten från Töreboda ger sig ut på ett uppdrag. Få kan som Joakim Lindengrens Stofil vara så älskvärda i sin gammeldagsa iver. Ur led är tiden, och det är bara en som kan vrida den rätt igen.
Kapten Stofil bjuds visserligen hårt motstånd när han ger sig ut på sina uppfostringsturnéer. I den nya samlingen För en handfull folkvett går han holmgångar mot såväl rabiata rotfrukter från yttre rymden som jätteflugor och sossepampar (Göteborgs store man Göran Johansson, som tvingar in honom på en särskilt plågsam rökavvänjningsklinik).
I ett äventyr utkämpas en bitter strid med Galne Gunnar, som hotar att göra om stadens alla närbutiker till 7-Eleven, med allt vad det innebär av skyhöga priser och magert sortiment. Allt för att locka kunderna till sina avsides belägna billighetsvaruhus.
Många är också de som fruktar Kapten Stofils oresonliga insändare i lokaltidningarna, som kan ställa det mesta på ända. Han är en vox populi - folkets röst - som för en gångs skull tas på allvar. Helt enkelt ingen man muckar gräl med i första taget.
Joakim Lindengrens teckningsstil är sober och explosiv på samma gång. Han behärskar allt från westernpastischen till superhjälteserier, och något som nästan närmar sig konstens domäner. Dessutom är den intellektuella halten hög. Särskilt roligt har jag åt de många referenserna till litteratur och film, och populärkultur i stort. Raymond Chandler svischar förbi, rader från Birger Sjöberg vävs in i handlingen. I ett gnistrande avsnitt kuplettbattlar Karl Gerhard och Ernst Rolf, som några andra hiphoppare vid ett gathörn i Harlem.
Kapten Stofils upphovsman har, föga förvånande, ett gott öga åt gårdagens stjärnor.