De historiska årsböckernas charm ligger i deras blandning av empirisk tyngd och anekdotisk trivsamhet i historieskrivningen. Stadsarkivets årsbok 2012-2013 utgör inget undantag. Stort med smått, översiktligt men detaljerat. Årsbokens existens är något av ett bevis för att Luleåtrakten inte enbart är en modernitetens tummelplats, utan ett område med djup förankring i tidigare epoker och skeenden.
Den yngsta medarbetaren är Inger Hjelm som inleder med en utomordentlig vy över barnmorskan Ida Öströms gärning i Luleå för hundra år sedan. Barnmorskans betydelse i det gamla samhället kan knappast överskattas, inte sällan blev hon en livsförutsättning och ett avgörande inslag för att förbättra kvinnans ställning och hälsa.
Ida Öström levde mellan 1865 och 1939. Hon var yrkesutbildad och yrkesverksam, hon hade en samhällsställning redan innan kvinnan var erkänd som samhällsvarelse. Hon förlöste fattig och rik, i cellfängelset, hos arbetarna i Karlsvik och hon förlöser borgmästarinnan Fagerlin. Ingenstans fäster historiens tragik, förhoppningar och glädje som hos barnmorskan och Inger Hjelm fångar all denna dramatik, stadigt inramad av historiska hårdfakta och omständigheter.
Bland de tyngre bidragen finner vi också Anders Sandströms kapitel om de första borgarna i Luleå. Någonstans ska ju en klass komma ifrån, och det var helt enkelt handelsbönder som tog steget över till att verka inom stadens hank och stör, till statens fromma och kanske till sitt eget skydd. Nå, de släppte sent och motvilligt sina rötter i byar som Ängesbyn, Antnäs och Björsbyn. Många av dem tillhörde de gamla och mytomspunna birkarlasläktena och hade lång erfarenhet av handel och säkerligen värdefulla "kontaktnät". Om handeln slog fel kunde de alltid återvända till hemmanet.
Sandströms uppsats visar på den komplicerade process som ligger bakom en ny klass etablering. Bakslagen, traditionerna, de gamla släkternas försvinnanden, de nyanlända borgarnas rekrytering. Med sin enorma förtrogenhet med källorna och sin säkra rutin är han exemplet på hur den hängivne amatörforskaren kan taxeras efter samma skalor som den professionelle.
I den anekdotiska och nostalgiska delen finner vi Gunnar Lassinanti med en uppsats om "Studentfoton som talar", riktigt vackra tidsbilder från ett Luleå som nu börjar bli historiskt placerbart, 1950- och 1960-tal. Likaså Henrik Lindström som minns det som en bilhandlare måste minnas, om åkerier, bilmodeller, försäljningsställen och andra större memorabilia runt den främsta av modernitetens ikoner: automobilen.
Detta, bland annat, i ett ovanligt välmatat och läsvärt nummer av Luleå arkivs historiska årsskrift.