När eleverna och nestor Christer Engberg låter sig fotograferas i Fieteris värld är det med känslor lika grylliga som kulissen. Sista elevkullen är på väg att lämna Filmskolan i Luleå.
- Filmbranschen är en av våra näringar häruppe. Vi tyckte att det fanns ett behov av att utbilda norrbottniska filmarbetare. När jag började jobba med film var det väldigt få norrbottningar, de flesta filmarbetarna kom från Stockholm. Vi vill få fler ungdomar att söka sig mot branschen. Många av dem som har gått här är i dag professionella filmarbetare i Sverige. Det har varit en enorm glädje i arbetet, säger Christer Engberg.
Långfilm
Elva år har gått sedan han startade utbildningen ihop med rektor Helena Enqvist och läraren Tommy Tommie.
Att sista kullen lämnar skolan manifesteras genom filmfestivalen End of the line på Bio Kronan i helgen. Avgångsklassen visar sina kortfilmer men skolan bjuder också på äldre elevfilmer. Bland annat visas Johan Sundkvists långfilm Det neutrala landet, den största produktionen i skolans historia, med bland andra Anton Raukola och Rolf Degerlund i rollerna. Det tog fyra år att göra filmen som hade premiär 2009.
- Jag gick medieprogrammet första året och började utveckla manuset där. Sedan gjorde jag filmen på Filmskolan. Utan Filmskolan skulle jag ha fått jobba mig uppåt länge för att få göra en egen långfilm. De resurser och all hjälp jag har fått från Christer och andra får man inte på andra utbildningar, säger Johan Sundkvist.
I dag driver han produktionsbolaget Blåfilm tillsammans med bland andra Martin Åhlin som nyligen visade sin kortfilm Times new romance i Short film corner under filmfestivalen i Cannes. Fler exempel på elever som etablerat sig i branschen är Kristian Bergström som gick direkt till Dramatiska institutet, DI, och numera är crewmedlem på filmproduktioner i Beck-storlek. Även Annica Nordlund som i dag pluggar foto i Melbourne, Australien, började sin bana på Filmskolan i Luleå.
Sista kapitlet
Men nu är det alltså adjöss och tack för fisken.
- Enligt GY11 (utbildningsreformen Gymnasieskola 2011 reds. anm.) får vi inte ha de lokala programmen. Vi har ansökt om att få ha kvar Filmskolan som en särskild variant, för det kan man göra, men vi fick nej. Det är därför som inte Filmskolan kan leva vidare som gymnasieutbildning. Det är ren och skär lagstiftning som gör att vi inte kan ha den, säger Ingrid Norberg (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Christer Engberg menar att intresset för utbildningen just nu är större än någonsin.
- Vårt mål var att bygga en bas av unga filmarbetare och det har vi lyckats med. Men nu stängs obönhörligen en dörr. Jag är lite orolig över att vi tappar grogrunden från gymnasial nivå, säger Christer Engberg.
Likkista
I ett klassrum står en aningen morbid installation: en likkista till brädden fylld med utrustning. Avgångseleven Alfred Lovnér berättar att han började på en gymnasial filmutbildning på Gotland men bytte till utbildningen i Luleå.
- Det här är enda stället där man får jobba så praktiskt, säger han.
Enligt Christer Engberg är det just den hantverksmässiga inriktningen som gör skolan unik.
- Våra elever kan göra film. På andra utbildningar pratar man om film. Det här är inga vanliga elever. Det som är så roligt med filmklasserna är att det är enormt olika figurer som alla älskar att göra film. Och i och med att klassen är så liten blir det så gott kamratskap.
Genom åren har eleverna gjort omkring 80 filmproduktioner av skilda slag. Utöver egna projekt har skolan tagit sig an uppdrag som är direkt knutna till branschen, där scenografibygget till tv-produktionen Fieteri utgör ett exempel.