Efterlyses: Aktiv kulturpolitik för filmen

Filmen står som bekant på två ben - kulturens och marknadens. Under Filmkonventet - Filmpool Nords årliga träff som samlar stora delar av den svenska filmbranschen till ett två dagar långt möte i Luleå - presenteras inte bara pågående filmprojekt, utan där förs framför allt viktiga diskussioner om branschens nuläge och framtid. Filmprofessorn Göran du Rées talade i sitt invigningstal (se artikel på torsdagens kultursida) om hur filmbranschen står öga mot öga med sitt eget drama som bland annat består i många nya möjligheter för människor att ta del av film. Den traditionella biografen är bara en av alla visningsmöjligheter. En flaskhals dessutom, som blivit ännu trängre genom SF:s monopolställning. Under Filmkonventet tycktes alla talare vara överens om att Sverige behöver ett nytt filmavtal, som inte som det nuvarande är så starkt kopplat till att film visas på biografer. En bild av vår tid
-Film har en viktig roll eftersom den ger en bild av vår tid, sade Björn Rosengren, nyvald ordförande för föreningen Sveriges filmproducenter. Därmed är han, tidigare s-politiker och numera rådgivare för Stenbeck-sfären, den första ordföranden som rekryterats utanför filmproducentleden.-Om jag får säga det själv så tror jag att jag är en bra ordförande eftersom jag regelbundet träffar våra politiker, sade Björn Rosengren, och hakade på diskussionen om behovet av, inte bara ett nytt filmavtal, utan också en kulturpolitik som tar ansvar för filmen. -Marknaden kan inte styra filmen, det behövs en kulturpolitik för det på samma sätt som det behövs en statlig kulturpolitik när det gäller opera och teater. Men efter att ha träffat nuvarande kulturutredaren Eva Schwartz har han insett att filmen inte heller denna gång kommer att ägnas något större intresse.-Under kulturutredningen som gjordes 1974 borrades det djupt i alla kulturområden. Denna gång är uppdraget att göra en strukturell utredning och där får filmen inte plats specifikt. I sin nya roll som filmproducentordförande ser han sin uppgift som pedagogisk och som den gamle politikerräv han är vet han "att en politiker inte rör sig om det inte finns ett tryck". Måste bli kunnigare
-Inom föreningen har vi talat om att sätta igång en egen filmutredning, att på djupet undersöka filmens roll, titta på historien, göra internationella utblickar, undersöka näringsmöjligheter och allt annat som kan kopplas till filmen. Vi måste helt enkelt bli kunnigare för att kunna argumentera för filmens framtid, sade Björn Rosengren. Under julhelgen har den svenska storsatsningen Arn premiär på biograferna, vilket fick någon att tala om "en bombmatta som lägger sig över svenska biografer". Något som i klartext betyder att filmen totalt dominerar SF:s
utbud så att ingen annan svensk film göre sig besvär. Återigen handlar det om biografen som en flaskhals som gör att svenska filmer få stå i långa köer i väntan på visning. I en avslutande diskussion ventilerades problemet med SF:s dominans på den svenska biografmarknaden. -Ett av problemen är svenska filmproducenters uppfattning om att man inte kan visa film på sommaren, sade bland annat Sture Johansson, chef för SF bio. Två flaskhalsar i stället för en
-Nej, problemet är att vi i stället för två flaskhalsar har fått en, sade regissören Håkan Bjerking.-Tidigare hade vi Sandrews och SF, nu har vi bara SF. De är ett vinstdrivande företag, vill ha svarta och inte röda siffror. Men eftersom mångfald är bättre än enfald måste Svenska Filminstitutet och en statlig filmpolitik ta ansvar för att människor över hela landet kan se olika slags filmer. Gunno Sandahl från Folkets hus och Parker är en av dem som driver frågan om digitaliserade biosalonger, så kallade digitala hus, som startade för några år sedan bland annat i Kiruna och Arvidsjaur.Tekniken förändras
Idag räknar han till cirka 60 totalt i landet. Men ett av problemen hittills har varit att den digitala tekniken förändras och att bland annat filmer från USA kräver ett annat system än det som hittills har funnits tillgängligt på digitala biografer i Sverige, en fråga som nu är löst. Digitala projektorer kostar dock stora pengar och den snabba teknikutvecklingen har gjort att många har tvekat inför investeringarna. -Biograferna måste bli kulturella mötesplatser, med samtal och alternativa visningsmöjligheter, sade bland annat Gunno Sandahl, som är en mycket entusiastisk förespråkare för möjligheterna. På många håll i landet börjar också kommunerna få upp ögonen för dessa så kallade digitala hus.-I vårt nya handlingsprogram talar vi bland annat om att vi kan tänka oss att gå in med pengar om kommunen också tillskjuter en del och tar ansvar för visningen av kvalitetsfilm, sade Cissi Elwin, VD för Svenska Filminstitutet.