Efter tre års arbete är han skivaktuell

Äntligen. Det är ordet som Kirunasonen Anton Björkenvall kan utbrista den 16 oktober då hans nya skiva Travel kommer ut. Arbetet har tagit hela tre år av hans liv.  - Jag tror att det har varit bra för skivan. Albumet har fått mogna lite grann, säger han.

Foto:

Kultur och Nöje2009-10-15 06:00
En av anledningarna att Travel tagit så lång tid är att producenten Ollie Olson önskade att amerikanen Robert Hadley skulle mastra skivan. Och det dröjde rätt länge innan denna Hadley, som tidigare jobbat med storheter som Pink Floyd, Ray Charles och Joe Cocker, hade tid. Väntan blev lång och Björkenvall är nu 23 år. Mycket har förändrats, bland annat har hans whiskyröst lagrats i några år och mognat lite till. Han berättar, möjligen skojar han, att den David Gray-aktiga rösten faktiskt är en produkt av många blöta helger och rökning. Kiruna är intressant
Björkenvall ser Kiruna som sin trygga bas som han alltid kommer att återvända till på ett eller annat sätt. Men i nuläget tänker han låta musiken styra hans liv helt och hållet. - Kiruna är en viktig del i hur jag skriver låtar. Det är den extrema omgivningen häruppe och den här tiden på året då det börjar bli mörkare och mörkare som man sätts in i en stämning och kan börja skriva musik. - Men jag tycker också att det är viktigt att få intryck från annat håll. Jag reser gärna till New York, fortsätter han. Och skivan heter ju just Travel. Texten till titelspåret går ungefär så här: "Did they offer you a job, so you can stay until they move this town? Do you feel the urge to run away?". - Det är många som sticker ifrån den här staden och söker efter något annat. Visst längtar man bort härifrån. Det är oundvikligt när man bor på ett sådant här ställe. Men man längtar även hem när man inte är här, säger han. Söka efter äkthet
Björkenvall är en singer/songwriter vars sound doftar americana lång väg. Gör en artist americana i Sverige riskerar man att bli stämplad som oäkta eftersom man inte håller till i södra USA. - Jag tror att just Norrbotten har mer gemensamt med americana än vad man tror. Städerna befolkas av arbetare och det är stora avstånd. Sedan lyssnar vi ganska mycket på americana häruppe, säger han. - Men visst, man skapar ofta sina låtar utifrån vad man själv lyssnar på. Och sådan musik är en inspiration för mig, fortsätter han. Utöver andra redan existerande inspirationskällor går Anton in i olika berättarperspektiv som kan ge honom stoff till låtar. Sången When december falls är exempelvis ur en farfars perspektiv. - Det är praktiskt och skönt att gå bort ifrån sig själv och skriva ur någon annans perspektiv och skriva en berättelse. Jag skrev den när min farfar dog. Det var så jävla nära och jag ville skriva av mig. I stället för att skriva om en familj som förlorar en farfar skrev jag om en farfar som förlorar sin familj, säger han. Därmed är han en av många musiker som gärna skriver av sig med förhoppningen att låtarna ska ha en terapeutisk effekt. - Gör man inte personliga låtar kan man inte ha lika mycket tyngd i orden, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!