Dubbla roller för Tobias Ringborg

1992 satte den då nystartade ensemblen Norrbottens Kammarorkester upp Vivaldis De fyra årstiderna på programmet. Nu, femton år och många erfarenheter rikare, är det dags igen. Denna gång med violinisten och dirigenten Tobias Ringborg i huvudrollen.
För honom blir det tredje gången gillt för Vivaldis klassiker detta år. I samtliga fall har det handlat om dubbla roller - både som solist och dirigent.
- Jag tröttnar aldrig på den musiken, den är helt fantastisk. Att sedan få stå där i mitten, mitt i musiken, är något helt enastående, säger Tobias Ringborg, som trots sin ålder - han är 34 år - kommit långt i sina båda karriärer som violinist och dirigent.

Tidigt prisbelönt
Det är i fiolen han har sin musikaliska identitet. Han har spelat sedan treårsåldern, då han fick sin första fiol sedan föräldrarna tröttnat på att se honom härma sin fiolspelande storebror. Tidigt prisbelönt och flitigt anlitad som solist.
Men så var det ju det där med kärleken till operan - "en av mina största passioner, kanske den allra största" - som fick in honom på dirigentspåret.
- Som violinist och kammarmusiker har jag ingen möjlighet att få arbeta professionellt med opera, men det har jag som dirigent, säger Tobias Ringborg, som "halkade in på ett bananskal" i dirigentkarriären.
- Det hände för sju år sedan och jag nyper mig fortfarande i armen.

Den bästa skolan
Under dessa år har han arbetat med samtliga större orkestrar i Sverige och nu börjar också den internationella karriären ta fart. Sedan 2001 har han dirigerat över 150 operaföreställningar, många av dem på Kungliga Operan.
- Att stå i orkesterdiket i ett operahus och dirigera samma föreställning kväll efter kväll är nog den bästa skolan man kan gå som dirigent.
I ett unikt projekt som Helsingborgs symfoniorkester driver är Tobias Ringborg en ständigt återkommande gästdirigent.
- Det handlar om ett slags mentorskap där jag får ta mig an de stora verk som svenska dirigenter sällan får göra och dessutom har jag möjlighet till en dialog med orkestern, vilket är ovanligt.
På programmet denna gång står, förutom Vivaldi, också Bachs Brandenburgkonsert Nr 5 D-dur. Däremellan ett svenskt verk - Anders Eliassons Desert Point.
- Det är ett oerhört svårt stycke som vi nu slitit med i tre dagar. Attackerande och aggressivt - passar utmärkt mellan högbarockens stora klassiker.