Han har ansträngt sig för att belysa detta ekonomiska och samhällspolitiska område från alla vinklar. Det är statistik, rapporter, fallstudier, konkreta exempel, intervjuer med makthavare och vanligt folk på berörda orter.
Ingen skugga ska falla över författarens höga ambitioner och sanningssökande.
Vad resulterar då allt detta i? Ja, det går att beskriva genom en bild med två vågskålar.
I den ena kan läggas förhoppningar om nya jobb och ökad befolkning i kommuner som ofta tappat arbetstillfällen och invånare i ett halvt århundrade.
Särskilt etableringar av nya gruvor har i flera kommuner setts som sista chansen innan sista invånaren i arbetsför ålder får släcka lyset innan denne ger sig av.
Ekonomiska och andra, läs befolkningsmässiga, glädjekalkyler har lätt fastnat i beslutsfattares, och kommuninvånares, minne trots uppenbar orealism. Historiska, och andra orters, negativa exempel på industrisatsningar, inte minst gällande gruvor, har däremot förträngts. De hör hemma i vågens negativa skål.
Där återfinns även ingrepp i naturen som leder till kostsamma miljöproblem efter särskilt gruvdrift. Negativ påverkan på andra verksamheter som turism, friluftsliv och samernas rennäring hör också hemma i denna skål.
Problemen för små, fattiga kommuner att klara av snabbt uppkomna krav på bättre infrastruktur och fler bostäder hör också till det negativa. Här återfinns också de stora osäkerheterna med kasten på marknaderna för råvaror som metaller och el, som vindkraftverk producerar.
I de senares fall har priserna fallit med över 30 procent på några få år. Och järnmalmspriset har åkt jojo. Först tredubblat på fem år och sedan mer än halverat på några år.
Karaktären på de bolag som ger sig in på gruvverksamhet, med riskkapital och krav på snabb avkastning, är sällan bra. De är kortsiktiga och tenderar att skönmåla för att få investerare.
Åtskilliga studier gås igenom av Müller. De visar att jobben vanligen inte blir så många, och befolkningsutvecklingen är svår att vända uppåt för inlandskommuner trots industriinvesteringar där.
Samtidigt ger han exempel på att jobb och viss positiv utveckling också förekommer.
Investeringar i gruvor och vind i Norrlands inland ger inte så många jobb och ökad befolkning, en Norrlandsparadox.
Och ett hopp om jobb som är, om inte försvunnet, så att döma av fakta tyvärr försvinnande litet.