Drömmar om tyngdlöshet
Hur kommer det sig egentligen att en ung kille i Björsbyn utanför Luleå bestämmer sig för att satsa på akrobatik och nycirkus?
POESI I LUFTEN. Nycirkus är inga teknikuppvisningar, även om artisterna behärskar de svåraste konster.
Foto: Christophe Trouilhet
Nycirkusens vagga stod i Frankrike och det är också där man kommit längst. Medan Cirkus Cirkör kämpar med att få en egen kulturell plattform och driver tesen att nycirkusformen är en egen konstform med egen bakgrund och eget uttryck som inte alltid ska underordnas teaterns och dansens premisser, har detta redan skett i Frankrike, något som inte minst märks på samhällets ekonomiska stöd till denna särskilda uttrycksform. Från Frankrike kommer också nycirkusjätten Cirque de soleil, en världsomspännande nycirkusindustri med ett antal ständigt turnerande trupper och som bara i Las Vegas kör med flera årliga stora uppsättningar. Att nycirkusformen lockar publik råder det ingen tvekan om - Cirque de soleil brukar tala om att de årligen ses av fler än 70 miljoner människor. Men medan de flesta vet hur det brukar gå till i den traditionella cirkusmanegen är det inte lika lätt att ringa in det speciella med nycirkusen. - Ja, det är lite svårt att förklara i ord, men jag tycker att nycirkus är ett försök att berätta något med cirkuskonster. Precis som inom den traditionella cirkusen ska det vara häftigt och snyggt och jämför man med teater och dans, som ju också är fysiska uttryck, så går nycirkusen alltid längre och är mer spektakulär, säger Fabian Wixe, och slänger ut samma fråga på franska till sina klasskompisar. - Nycirkus är "antigravitationell", kan man säga så på svenska? Rörelse som berättelse
Efter två år i Frankrike talar han nu franska. När han kom dit sträckte sig hans ordförråd till några hälsningsfraser. Ytterligare ett nytt språk har han lärt sig behärska på sin resa mot nycirkusen. Under två år på London Circus Space var det dagliga språket engelska. Och kanske handlar det en del om denna tyngdlöshet som ordet försöker fånga. Konster som tycks gå utanför det egentligt möjliga för både människans och fysikens lagar. Ekvilibristiskt och spektakulärt, men hela tiden rörelse som berättelse eller poesi. Ofta också humoristiskt och alltid med ett stänk av den utsatthet som är cirkusens signum. - Traditionell cirkus är ju ofta en teknikuppvisning. Som nycirkusartist jobbar vi också mycket tekniskt, gör väldigt svåra och komplicerade saker. Men på scen gör vi allt för att dölja tekniken, det är paradoxalt. Ibland kan det vara mycket frustrerande - man har jobbat och jobbat med ett nummer och så får man aldrig visa hur svårt det är, hur duktig man är, säger Fabian Wixe med ett skratt. Många nationaliteter
Nycirkusformen är självklart internationell och i den trupp som Fabian Wixe nu turnerar med finns många nationaliteter representerade. I juli är de alla utexaminerade nycirkusartister med olika specialiteter, den aktuella föreställningen är deras slutproduktion. En helaftonsföreställning skapad av dem gemensamt under ledning av regissören Christian Coumin. - Det är en både komisk och allvarlig föreställning som handlar om livet och döden, kan man kanske säga. Titeln är Ton rire est faux, Ditt leende är falskt, och föreställningen innehåller nycirkusens alla element - akrobatik, dans, teater, musik, säger Fabian Wixe. Akrobatik på fritiden
Själv började han förbereda sin framtid redan där som 16-åring med att gå gymnasiet med teaterinriktning och ägnade fritiden åt dans och akrobatik. Hans särskilda specialitet är kinesisk påle, vilket innebär att han gör konster kring en sex meter hög påle. - Men självklart gör jag en massa annat också - både dansar och spelar teater. Efter fyra års utbildning har han nu fått jobb i ett franskt nycirkuskollektiv som han kommer att turnera med i Europa. Och utbildningsresan fortsätter. - I det här jobbet är man ju aldrig färdig, det är bara att fortsätta träna och lära sig nya saker. Som nycirkusartist kan man tjäna en del pengar på att framträda på olika event, men just nu känner jag för att tillhöra ett kompani. Vi kommer att spela i tält och turnera i husvagnar. Inom nycirkusen är vi måna om att bibehålla cirkustraditionerna. Att Ton rire est faux nu kommer till Luleå kan publiken tacka Klara Olofsdotter Lauri för. Hon vände sig till kommunens särskilda projekt Unga arrangörer. - Jag har tidigare arrangerat kulturfestivaler och nu kom jag tillbaka till Luleå efter ett års studier på annan ort. När jag fick höra talas om turnén tog jag kontakt med kulturförvaltningen eftersom jag är intresserad av nycirkus och dessutom tycker att det måste hända mer här i Luleå. Min erfarenhet är att har man bara ett seriöst förslag så får man stöd från kommunen som går in med förlustbidrag om det hela inte skulle gå ihop, säger Klara Olofsdotter Lauri.
Så jobbar vi med nyheter