Innehållet på den här skivan är i stort sett identiskt med den musik som Carola Häggkvist växte upp med, och som hennes föräldrar dyrkade: pappa - Elvis Presley och mamma - Barbra Streisand.
Nu har hennes föräldrar stigit på spårvagnen upp till himlen och Carola hyllar dem och deras favoritmusiker med den här skivan, innehållande en sexa Presley och en dito Streisand.
Det innebär en del dödsföraktande musikaliska rendez vous. I stort sett ingen klarar av att, med bibehållen självrespekt, tackla Barbras Evergreen eller Elvis Suspicious Minds. Den senare i ett mystiskt/hysteriskt soul-arrangemang. Annat skiljer hon sig bättre från: Guilty studsar fram medan Woman In Love fin-glider. Och In the Ghetto innebär ju att hon får lägga in så mycket av himmelskt glödande passion som hennes stämma rimligen bara kan spackla ihop. Som så ofta med Carola: en stilstudie pendlande mellan det svulstiga och det genuint stilfulla.