Djupt ärligt om svår historia

Fotografen Kent Klich tillhör den lilla skara svenska fotografer som gör det han vill och måste göra. Till synes kompromisslöst genomför han sina projekt och publicerar dem som böcker och utställningar. På eget uppdrag, på eget ansvar och på egen risk.

Kultur och Nöje2010-06-11 06:00
Han är utbildad psykolog och jobbade med utsatta barn innan han blev fotograf. Det är något som återspeglas i de ämnen han gör till sina berättelser. I två böcker berättar han om några av våra små medmänniskor som har hamnat på tillvarons baksida. El Nino handlar om gatubarn i Mexico City och Ceausescus barn om aidsdrabbade rumänska barnhusbarn (med förord av Herta Müller). Egentligen är recensionen av Picture Imperfect en recension av två böcker. Fotografen Kent Klich träffade Beth i Köpenhamn i början av 80-talet. Det blev början på en vänskap och ett mångårigt fotoprojekt som 1988 publicerades som Beths Bok. Boken handlar om Beth, en prostituerad narkoman i Köpenhamn. Redan som 4-åring var hon barnhemsplacerad och det var början på en resa mellan olika institutioner. Som sjuttonåring började hon prostituera sig för att finansiera sitt missbruk. Det är en närgången skildring av Beths destruktiva liv i Köpenhamn. I fantastiska svartvita fotografier får vi ta del av ett sätt att leva som de flesta av oss inte har en aning om. För det mesta plågsamt fyllt av en misär som inte går att föreställa sig för en anpassad medelklassperson som sitter och skriver en fotoboksrecension. Texten består av intervjuer med Beth, journalanteckningar från institutioner och utdrag ur dagböcker och brev. Vänskapen bestod och livet gick vidare för både Beth och Kent. Detta har nu resulterat i en ny bok, Picture Imperfect. En tillbakablick och fördjupning. Titeln kommer från det engelska uttrycket för familjealbum, Picture perfect. Den första boken bestod till allra störst delen av Klichs egna svartvita bilder. I den nya har han blandat in bilder från familjealbum, klassfoton, bilder från fotoautomater. Svartvitt och färg blandat. Dessutom följer det med en video som Beth själv har spelat in. Beth är nu kring 60 år och lever tillsammans med en man och säger att hon bara vill vara normal. De gamla familjebilderna är glada och trevliga. Normala människor som glatt poserar framför kameran, de kramar varandra, skålar och ser ut att ha det ganska bra . De visar upp en samhörighet på det sätt man förväntar sig av en familj. Hur det egentligen var förstår vi när vi läser Beths berättelse och ser bilderna från framtiden. Vem ska man lita på om man inte kan lita på sina föräldrar? Beths mamma tvingade henne till prostitution för att få pengar till sprit. I videon får vi följa Beth när hon ska fira sin mammas födelsedag. När hon dör kommer jag att känna mig fri, säger Beth. Det är ingen lätt historia att följa. Tidslinjen är inte rak och berättelsen är känslomässigt tung. Boken, precis som livet, blir ett pussel men med ett motiv som inte är givet från början. Klich är ingen fotograf som estetiserar för att flörta med betraktaren. Trendbefriat och personligt berättar han på ett djupt ärligt sätt om svåra saker. I Picture Imperfect blandar han olika uttrycksätt utan att kompromissa med helheten. Det är på riktigt, det är på eget ansvar och på egen risk. Picture Imperfect vann Svenska Fotobokspriset 2009 och i World Press Photo 2009 vann Klich första pris i klassen General News för enstaka bilder med en bild från Gaza.

Kent Klich/Beth R

Picture Imperfect

Journal förlag

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!