Disons låtar försvann efter kraschen

Kurirens Joni Nykänen har träffat hiphoparen tillika bodensaren Rickard Aspemalm även känd som Dison the Dice.

Dison the Dice.

Dison the Dice.

Foto: Joni Nykänen

Kultur och Nöje2009-12-17 06:00
Hiphoparen Rickard Aspemalm från Boden, also known as Dison the Dice, sammanfattar sitt livs motto bäst själv på ett undergroundforum för folk som älskar genren: "Jag siktar mot den där miljonen på kontot som alla andra. Men det betyder inte att jag tänker göra jambahits you know", skriver han. Han brukade älska Promoe och Looptroop, men nej inte längre. - De har anpassat sig lite väl mycket till marknaden, säger han. Rickard livnär sig på att jobba som bartender. Ett passande yrke för honom, menar han. Musiken har han lagt ner tio år på. Men det är fortfarande givande att hålla på trots att han tjänar ungefär noll kronor på det. - Musiken är gratis att göra. Den enda uppoffringen är all tid jag lägger ner, säger han. Med tanke på att en av hans låtar heter Dead Broke kan man tänka sig att det ibland blir svårt att få allt att gå ihop. Gatupoet
Vi hänger i foajén på Hotell Bodensia. Rickard är en person som talar rappt, har attityd och gärna delar med sig av sina åsikter. Jag frågar honom om han anser sig vara poet. Och då visar han upp sin hand som pryds av en suddig tatuering - med texten "poet". - Ja, jag ser mig definitivt som en poet. Jag tatuerade den här själv med dåligt bläck, skrattar han. Budskap som han gärna förmedlar är skildringar av sin vardag och samhällsproblem. I ung ålder bestämde han sig för att inte låta studier prägla hans liv. Byggprogrammet intresserade honom föga och inte måleri heller. Det enda som betytt någonting är musiken. - Jag har aldrig velat flyta som en död fisk genom samhället. Man kan inte leva på halv volym hela tiden, säger han. Han pekar på sitt huvud. - Jag är tolv år härinne. Barn är ärliga. Det är jag också. Det är befriande att vara som ett barn. Man kan säga exakt det som man vill säga. Få hiphop-
klichéer
Han verkar kunna leva ett liv inom hiphopen någotsånär trovärdigt i Boden. Trots att det är begränsat med gangstrar, brinnande bilar och andra hiphopklichéer. - Jag är uppvuxen på Prästholmen här i Boden. Den multikulturella omgivningen gav mig inspiration. Alla lyssnade på Biggie och Tupac, säger han. - Jag är faktiskt uppvuxen med en singelmamma. De ensamma mammorna har präglat hiphopkulturen i hög grad. Bekantskapskretsen består uteslutande av personer som sysslar med hiphop. Rickard beskriver att det inte finns någon anledning för honom att hänga med folk som inte sysslar med det som han själv helst av allt håller på med. Vännerna är förstås ovärderliga om man ska göra en video för så lite pengar som möjligt eller en proffsig inspelning. Till exempel har Rickard producerat kompisen Majisterns debutalbum Parabol-paradiset. Synd att han inte har en riktig datanörd som polare. Efter en hårddiskkrasch försvann en samling på 1.200 beats som Rickard hade samlat på sig under en lång tid. Dessa beats skulle ligga till grund för hans nästa skiva - men nu är allt borta. - Jag skulle behöva 10.000 kronor för att skicka iväg hårddisken till ett ställe som kan återställa disken, säger han. - Som tur är har jag texterna nedtecknade på papper, så det är bara att ta nya tag, säger han. Nu har sysslat med det här rätt länge. Vad är det som gör att du inte slår igenom i större skala? - Jag tror att det beror på att min musik vilar på samma grund som 90-talshiphopen. De unga hiphopfansen har svårt att ta till sig det lägre tempot.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!