Digert men spretigt om utvandring

Det är en diger, mångsidig inventering Lennart Pehrson åstadkommit i boken Den nya tiden.

Bok tre om utvandringen. Lennart Pehrson forstätter sin inventering av den svenska utvandringen till Amerika. I sin tredje roman skriver han bland annat om guldruschen i Alaska och kvinnorättskämpar.

Bok tre om utvandringen. Lennart Pehrson forstätter sin inventering av den svenska utvandringen till Amerika. I sin tredje roman skriver han bland annat om guldruschen i Alaska och kvinnorättskämpar.

Foto: Nadja Hallström

Kultur och Nöje2015-09-15 10:00

Det blir den tredje i en serie om utvandringen från Sverige till Amerika, USA. 1,2 miljoner svenskar, mer än var sjätte, sökte sig dit från 1850-talet till 1920-talet.

Av de tidigare böckerna handlade en om den svenska kolonin vid Delawarefloden och en del annat med ofta 150 eller 200 år på nacken.

Och den andra handlade om miljonstaden Chicago, som runt 1900 hade en betydande andel av befolkningen, mer än 50 000, med sina rötter i Sverige.

I Den nya tiden berättar Pehrson om mycket: gulruschen till Alaska, kvinnorättskämpar, skådespelare, företag som startats av svenskar eller svenskättade, exempelvis bussbolaget Greyhound, sågverks- och skogsarbetare och fackföreningskämpar som Joe Hill vars avrättning skedde för nu 100 år sedan.

De politiska förhållanden och styrena under olika presidenter gås igenom av författaren.

Boken summerar ihop till en omfattande genomgång som är läsvärd och intressant. Men det blir paradoxalt nog spretigt.

Det saknas en röd tråd, även om det övergripande och sammanhållande temat är invandringen, från Sverige, till USA och hur det gått för svenskar i det stora landet.

Även om berättelserna om guldgrävare, järnvägsrallare, skådespelare, politiker, företagare och andra med svensk bakgrund är spännande och ibland känslomässigt rörande ger boken ett hoppigt intryck. Personerna och delämnena är ju många.

Några förklaringar till migrationen nämns. Både knuff- och dragfaktorer har gjort att svenskar, och andra, sökt sig till USA.

Pehrson skriver också om hur dessa faktor ändrats över tid, för att från 30-talet upphöra gällande svenskar om än inte för folk från andra delar av världen.

Det finns tendenser till analyser, som av politiken som ändrats i USA. Runt 1900 inträdde en period av progressivitet som nådde partierna och de presidenter som var då.

Kapitalismen i USA hade koncentrerat förmögenheter och makt till ett fåtal och det blev en majoritet för att korrigera det, genom uppbrytande av truster och storföretag.

Men på 20-talet blåste nya vindar och de tre republikanska presidenterna förde en högerpolitik som gynnade företag och deras ägare.

1932 skedde åter en förändring av den politiska vinden med Franklin D Roosevelts stora valseger och vänsterliggande politik för ökad statlig styrning av ekonomin och inrättande av en statlig pension.

Mer av analys, och inte nästan bara skildring av svenskättade personer och deras (yrkes-)liv, hade gett boken ännu mer tyngd.

Litteratur

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!