Deutgen: Sexjägare, smygare eller danspolis?

På dansgolvet finns i stort sett alla typer. Den vanliga bilden hos den som aldrig är förstås att det är människor i övre medelåldern som dansar runt och i pausen dricker hembränt i bilen. Den bilden stämmer väl till viss del. Men typerna är fler än så. Först den Militanta dansanta. De är, i mina ögon, den kategori som faktiskt förstör för dansen. De känns igen på att de ofta har buggskor (svarta eller i värsta fall vita) som numera ser ut som avancerade gympaskor med luftkuddar och annat gorm. De har med sig vattenflaska som definitivt inte innehåller något starkare än vatten. Möjligen sportdryck. Eliten av den militanta (gerillan?) har små handdukar fast i bältet för att snabbt kunna torka sig i pannan mellan varje dans. De buggar alltid och alltid med allvarliga miner. För dem räknas kvällen i BPM - taktslag mer minut. Ju fler taktslag desto bättre fyspass. Detta avslutas givetvis med obligatorisk stretching mot väggen. De drar sig inte heller för att gå fram till orkestern och påpeka att den fjärde bugglåten efter pausen minsann börjat spelas långsammare, och det är inte bra. Till saken hör att just det bandet har en dator som styr musiken på millisekunden. Men Dansaren vet alltid bäst. En annan kategori som syns här och där är Smygaren. Ingen vet riktigt hur han (det är oftast en han) ser ut eftersom han smyger runt i danslokalen. Ena stunden står han vid långsidan, nästa stund bakom en högtalare och någon minut senare dyker han upp mitt på golvet. Där hugger han med ett hårt grepp tag i en ovetande kvinna som han sedan för runt dansgolvet i någon slags takt. Vilken är svårt att säga. Det vet bara han. Hans avsikter är dunkla. Kanske bara en dans, sex eller seriemördare? Bara Smygaren vet. Fyllot. Oavsett om vi är på mazarindans (där inget starkare serveras än kaffe) eller nöjeslokal med bar finns de där. De som går ut för att bli så fulla som möjligt. Dansen är ofta ett svepskäl för att få just svepa sju öl. De är svårare att känna igen i början av kvällen eftersom man luras av deras artiga sätt. Men de luktar oftast gammal öl, eller lite senare spya. Då har de också en lutande gång som gärna drar åt växelvis höger eller vänster. Själva dansriktningen, förningen och konversationen är inte i centrum. Möjligen kan samtalet från fyllots sida vara: "schka du ... ööhhh, faan va jäla schnygg ööhhh". Han eller hon använder också gärna orkesterns mikrofonstativ som stöd. Det fungerar mindre bra. Sen finns förstås Sexjägaren där. Han eller hon är väldigt ofta en kombination av ovanstående kategorier. Det gäller ju att kamouflera sig väl. Sexjägaren trycker sig snabbt väldigt hårt mot sin danspartner, så hårt att om du har klena lungor är det läge att plocka fram astmasprayen. Sexjägaren börjar sedan en juckliknande dans där framförallt höfterna är i centrum. Ett visst väsande kan också höras, men bara sekunder innan han/hon börjar bita i partnerns öra. Händerna drar sig neråt. Du drar dig tillbaka. Till sist ytterligare en kategori. Det är alla de som kliver in genom entrén med ett glatt leende. Dansar och skrattar. Fikar och trivs. De som gör att kvällen blir lyckad, trots danspoliser, smygare och fyllon ...