"Det är knivigt att tala om dans"

Koreografen Örjan Andersson har just landat i Budapest tillsammans med halva delen av sitt kompani. Den andra delen befinner sig på Sverige-turné, i kväll tar de plats på Kulturens hus stora scen i Luleå. En av dansarna är Lava Markusson från Jokkmokk.

FARTFYLLT. I Örjan Anderssons verk Pacing in vaudeville, medverkar fem dansare. En av dem är Lava Markusson från Jokkmokk.

FARTFYLLT. I Örjan Anderssons verk Pacing in vaudeville, medverkar fem dansare. En av dem är Lava Markusson från Jokkmokk.

Foto: Erik Berg

Kultur och Nöje2009-11-10 06:00
Marianne Söderberg
- Eller andra delen, i den svenska dansvärldens begränsade ekonomi handlar det om projekt och produktioner. Eftersom vi just nu gör en lång turné på hemmaplan och samtidigt blir efterfrågade utomlands blir vi plötsligt många i Andersson Dance, säger Örjan Andersson, som i Budapest ska sätta upp sin tre år gamla Ready to Explode, ett av många verk på hans repertoar. Den föreställning som visas i Luleå bär titeln Pacing in vaudeville och har vuxit fram under gynsamma förhållanden. I tre veckor var Örjan Andersson så kallad residentkoreograf hos Dans i Halland och kunde på plats på en stor scen bygga hela sin föreställning tillsammans med dansare, scenografer, ljussättare och kostymörer på teatern i Kungsbacka, där verket också fick sin premiär. Spelade fotboll
- Det är en unik situation. I större städer har vi aldrig råd att ligga så länge på en stor scen. Vi repeterar i små utrymmen och sedan har vi ofta bara ett par dagar på oss att överföra föreställningarna till större scener, det är klart att det betyder något att få jobba i lugn och ro i det format man tänkt sig. Själv dansar han inte längre, senast det begav sig var i ett hyllat stycke av Per Jonsson. För drygt tolv år sedan tog koreograferandet över och hittills har han skapat 25 originalverk, dels för sitt eget kompani men också för Cullbergbaletten, Kungliga Baletten, Göteborgsoperan och för många prestigefulla internationella kompanier. Ofta påpekas hans bakgrund i intervjuer - hur han började dansa först i 19-årsåldern efter att ha sett Cullbergbaletten på turné med ett verk av Mats Ek och Per Jonsson hemma i Eslöv. Då var han fotbollsspelare, ledande anfallsspelare i Lunds BK, men intresset för dans tog över och har hållit i sig, berättade han bland annat för Strömbackaskolans danselever för ett par år sedan när han var här med Möt koreografen, där han tillsammans med dansare gav en mycket konkret bild av hur han tänker dans och hur han utformar sina verk. Knivigt att tala om
- Pacing in vaudeville härstammar faktiskt från Möt koreografen. Under resans gång kom jag på att man skulle översätta pratet till dans, det blev ingången till verket, säger Örjan Andersson, som valde titeln främst med utgångspunkten att han tycker om den. Men "pacing" (ungefär att gå av och an) är också ett koreografiskt uttryck som handlar om att hålla tempo och rytm och "vaudeville" antyder möjligen den lekfullhet som ofta kan ses i
Örjan Anderssons verk. - Det är knivigt att tala om dans eftersom dans är dans och inte ord. Men jag har inga problem med att tala om hur jag tänker. Här har jag tänkt på vårt behov av strukturer, eller snarare på vårt behov av att skapa illusionen av ordning i en motsägelsefull värld fylld av symbolik. Den här gången sätter jag bokstavligen scenkonstens pussel på scenen - en av mina figurer kämpar faktiskt med att få struktur på tillvaron med hjälp av en massa klotsar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!