Den svenska tanten på plats i Luleå

Till vardags hänger porträttet på Arbetets museum i Norrköping som en del av den permanenta utställningen om kvinnors arbetsliv, men under de kommande veckorna kan originalet beskådas i Kulturens hus foajé i Luleå. Egentligen skulle bilden ha hängt på Norrbottens museum, som i dag inviger en Tantutställning som i själva verket består av tre - av Susanna Arwins bilder, Åsa Stockséns och Birgitta Wahlbergs Moderna tanter och av Eva Björks kalenderbilder av tanter. Men där fick den inte plats, utan har ersatts av en två meter hög kopia. Tre utställningar
Idén att sammanfoga de tre utställningarna kommer från studieförbundet Sensus som i samarbete med Norrbottens museum dessutom ägnar en hel föreläsningsserie samt ett inledande samtal under ledning av Ann-Katrin Tideström åt funderingar kring begreppet "tant". - En sak är i alla fall klar - tanten spelar en betydelsefull roll i vårt samhälle, står bland annat för en stor del av det ideella engagemanget, säger initiativtagaren Åsa Norberg på Sensus. När konstnären Susanna Arwin, som bland annat lärt sig måla ikoner i Gamla Valamos kloster, fick ett uppdrag att göra en installation i en svensk kyrka 1995, började hon tänka på hur en svensk ikon skulle kunna se ut. - Då kom jag att tänka på tanten, den äldre kvinnan, hon som tar hand om så mycket, inte minst i kyrkan, säger Susanna Arwin. Framför Kristus
När porträttet av Kerstin Karlsson hängdes upp i koret på Maria Magdalena kyrka i Stockholm, gick åsikterna isär. - Det var en av de allra första installationsutställningarna i kyrkorummet och halva församlingen tyckte att det var hädelse att hänga upp en kvinna framför Kristus på korset, medan resten tyckte att det var en fin hyllning till kvinnan. 2004 fick Susanna Arwin LO:s kulturpris för sitt tantprojekt som genom åren bland annat resulterat i en bronsskulptur på universitetsområdet i Växjö, flera utställningar och uppbyggnaden av en hel liten tantarmé, påminnande om den kinesiska terrakottaarmén. - Genom olika kontakter gjuter nu småindustrier i Nepal, som till vardags tillverkar Buddha-figurer, tanter i mindre storlekar som ett led i ett långsiktigt arbete för rättvis handel, säger Susanna Arwin, som för några år sedan också startade den ideella föreningen Den svenska tantens väl. - Buddha och tanten har mycket gemensamt. Kvinnorollen har förändrats enormt sedan jag var barn, vilket självklart också gör att ett begrepp som "tant" är föränderligt. Men i grunden tycker jag att tanten står för det vanliga, att hon vågar vara sig själv. Att våga vara vanlig är att följa den gyllene medelvägen som också är mottot för buddhismen, så det finns stora likheter. Eget tant-museum
I utställningen Moderna tanter, som också den visats på Arbetets museum, har projektledaren Åsa Stocksén och fotografen Birgitta Wahlberg rest runt till nio kvinnor i Sverige och ställt de klassiska frågorna om när man blir tant och vem som egentligen är tant. Kring sina stillbilder och filmer har de samlat föremål som de uppfattar som typiska. Några hade de kunnat hämta hos konstnären Eva Björk i Hovra utanför Ljusdal som håller landets enda Tantmuseum öppet dygnet runt under somrarna. - Tanten befinner sig längst ner på samhällsskalan. Hon har sämst pension och till skillnad från andra utsatta grupper, är det fullt tillåtet att driva med henne. Om en gubbe sitter och täljer talar vi lyriskt om hantverket, medan grytlapparna, dukarna och sockorna som kvinnorna gör inte tillmäts något större värde. Därför är det bra att tillägna tanten ett eget museum, säger Eva Björk.

Den svenska tanten på plats i Luleå

Den svenska tanten heter Kerstin Karlsson och bor utanför Växjö i Småland. Där mötte hon en dag konstnären Susanna Arwin som fotograferade henne och lät blåsa upp bilden till gigantiska fyra meter på höjden och nästan två meter på bredden.