Den spruckna drömmen

Kaa Eneberg Ibland räcker det med att betrakta ett fotografi. Om sammanhanget är det rätta ser man allt som texten försöker säga, och åtskilligt mer. Porträtten av Edward och Fanny Gylling är inte retuscherade som bilderna av Stalin eller Lenin. De är inga ikoner som stirrar heligt oåtkomliga på betraktaren. Fotografen hette nämligen NKVD, eller Sovjets hemliga polis och de togs när paret hade gripits för nationalism 1938. Alltså är de två bilderna realistiska och utan varje hopp. Snart ska han skjutas och hon skickas till läger, men här är de ännu bara plågade av förlusten av illusioner. De senare var monumentala, Gylling var ledare för det socialistiska Karelen, en finsk sovjetrepublik som lockade emigranter från USA, Sverige, Kanada. Hans öde berättas av Kaa Eneberg i boken Knuts ask och Kejsaren av Karelen.
Det är tredje gången Eneberg återvänder till ämnet, arkivfynden blir fler, ibland också personligare. Som de blir när hon berättar om den Knut vars ask med brev och minnen var det enda modern hade kvar sedan sonen dött i det tänkta arbetarparadiset. Om Gylling var den elegante intellektuelle, typisk för det sena 1800-talets politiske radikal, var Knut Andersson den svärmiske arbetarynglingen. I asken sparade modern sonens brev från Karelen från 1923 till 1928. Då dog han - faktiskt - i en vanlig arbetsplatsolycka. Först är hans brev rosiga av entusiasm och framåtanda, senare hårdnar villkoren och han ångrar sig och vill hem, men får ständigt avslag. Han dör innan nackskottens tid, en nåd som Edward Gylling inte vederfars. Det är inte för att få ny kunskap man läser Kaa Enebergs bok. Det är för att påminna sig faran med stora utopier och tron att ändamålen helgar medlen. Varken Gylling eller Knut Andersson var onda människor, bägge var romantiskt fästa vid en idé alltför länge. Och att Stalin kunde utveckla en så formidabel och nyckfull grymhet kunde de helt enkelt aldrig förstå. Inte förrän det var för sent. En stark ideologisk övertygelse är en paradisberättelse som inte kan innehålla några ormar. Möjligen fallna änglar, och sådana avrättar man. Gylling var en akademiker, en upprorsman från Finland som 1918 flyr till Sverige. Han är predestinerad att fångas av tidens vind. Människoöden flyger värre än löv i Rysslands historia, Eneberg möter åtskilliga och tecknar deras öden. De är alltid osannolika, de döda likaväl som de levande. Bägge alternativen verkar lika märkliga. Det är det eviga Ryssland som talar i deras liv. En forskare, Jurij Dmitrijev, arbetar outtröttligt med att sammanställa namnen efter offren från det sovjetiska Karelen. Memorial heter medborgarrättsrörelsen som gör materialet offentligt. Deras senaste CD kom 2004 och siffran 1.345.796 kan läsas på skivan. Det är antalet dokumenterade fall. CD-skivan uppdateras löpande.

Den spruckna drömmen

Knuts ask och kejsaren av Karelen handlar om den svenska Rysslandsfebern och om Edward och Fanny Gyllings livsöden i Stalins skugga. Gylling var ledare för det socialistiska Karelen, en finsk sovjetrepublik.