Den Självupptagna Nationen

Andra saker sätter vi olika värden vid under olika tider. Som till exempel hur viktigt vi anser det vara med rikets säkerhet eller fred i världen. Dessa två saker är exempel på värderingar som dalat de senaste åren. Inte mycket, inte drastiskt, men ändå så att det syns. Dalande värderingar
När SOM-institutet i Göteborg frågar vad som var viktigt för svenskarna, visar resultaten att även en del annat har börjat dala. Till exempel är det inte längre lika betydelsefullt för svenskarna att världen är ren och vacker eller att det finns sann vänskap att tillgå. Under samma tid har andra värderingar smugit fram. Tyst tassande på tå, men ändå hörbara för den som lyssnar noga. Plötsligt har det blivit viktigare att leva ett "behagligt" liv - ett "självförverkligande" och "spännande" liv. Och detta liv ska dessutom vara fullt av njutning. Kanske är det inte märkligt att andelen svenskar som är nöjda med livet faktiskt blivit mindre under den här perioden. Vi vill åt lycka
Drömmar dröms ju när man inte har det man drömmer om och i Sverige 2008 är det LYCKA som vi vill åt, på alla områden: i hemmet, på jobbet, under fritiden. Antagligen är vi inte särskilt lyckliga. Hade vi varit det, skulle vi väl drömt om andra saker. Alltid det lilla extra
- 60- och 70-talister har en uppskruvad bild av lyckan och ställer höga krav på den. De förväntar sig det lilla extra på alla områden samtidigt, säger Daniel Salzer på forsknings- och konsultföretaget Kairos Future till Göteborgs-Posten. I höstas tittade Kairos Future närmare på Generation Ambition, människor mellan 30 och 50 år. Resultatet blev nedslående. Tre av fem personer anser inte att de når upp till sina högt ställda ambitioner - och blir därför rejält deppiga. Att så många faller av lyckokarusellen leder till att sjukfrånvaron bland 30-50-åringar har ökat i mycket snabb takt. Generation Ambition kan snart byta namn till Generation Psykosomatiska Besvär. Det finns en ironisk poäng i allt detta. Egoistiskt tänkande
Efter kriget har svenskarnas självbild till stor del präglats av den kollektiva välfärden. Men bilden av svenskarna som välmående demokratins väktare stämmer inte längre. Numera bryr vi oss inte om kollektiva frågor, utan mest om oss själva. När Barnombudsmannen för något år sedan undersökte om skolungdomar var intresserade av att påverka sin omvärld blev svaret - njäeee - från hela 43 procent. Individualismen håller dock på att förändra allt detta. O-lyckan håller på att segla upp som en ny kollektiv rörelse i Sverige. Den kanske inte kan mäta sig med forna tiders kollektivism, som skapade internationell solidaritet och en stabil arbetsmarknad, men vi kan åtminstone trösta oss med att vi fortfarande är ett folk som gillar kärlek. FAKTA: HUR MÅNGA PROCENT ANSER ATT DET ÄR MYCKET VIKTIGT MED... En värld i fred 1988: 88% 2006: 79 % Landets säkerhet 1988: 69% 2006: 60% Ett behagligt liv 1988: 52% 2006: 61% Ett liv fullt av njutning 1988: 22% 2006: 29% Källor: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Den Självupptagna Nationen

Det finns en del eviga svenska värden. Frågar du människor om huruvida kärlek är viktigt, kommer du till exempel att få i stort sett samma svar oavsett tidsperiod.