Den hebreiska bibeln som litterärt verk

Åke Lundqvist Vildåsnans törst En bok om den hebreiska bibeln Albert Bonniers Förlag ?Vildåsnorna står på de kala höjderna och flämtar som schakaler.? (Jer 14:6) Bilden har bitit sig fast i journalisten och författaren Åke Lundqvist. I dag, skriver han, är vildåsnorna utrotade, men på Tanaks tid fanns de. En av dem är Ismael, Isaks bror. Jahve väljer Isak för välsignelsen och sänder Ismael, under beskydd, till öknen: ?Mer vildåsna än människa ska han vara.? Men vem av bröderna drar det längsta strået, frågar Lundqvist? Den som vinner välsignelsen men blir märkt för livet, eller den som mister välsignelsen och blir fri? Lundqvist bestämde sig sent i livet för att skriva om Tanak, den hebreiska versionen av det Gamla testamentet, men läser av språkskäl den nya svenska bibelöversättningen. Skillnaderna mellan de olika tolkningarna har för Lundqvist en avgörande betydelse. Översättningen till ett radikalt annorlunda språk som svenskan har skapat stora avstånd och är nästan alltid entydig där hebreiskan är mångtydig. Ett av många exempel är första Moseboks första kapitel: Gud sade: ?Ljus bli till!? Och ljuset blev till (1 Mos 1:1-3). Den svenska översättningen, skriver Lundqvist, gör skillnad på gudsordet och ljuset och låter gud rikta sina ord t i l l ljuset. I den hebreiska texten står det: ?Och Elohim sade ljus är, och ljus är.? Alltså ingen uppmaning och ingen att rikta en uppmaning till. Mig förefaller det som om den ursprungliga texten är närmare ett vetenskapligt sätt att beskriva universums tillkomst. Lundqvist läser Tanak som ett litterärt verk, utan att sätta det i relation till omvärlden ? kanske det enda fruktbara tillvägagångssättet. Han nämner i ett par rader terrorkriget mellan Israel och Palestina och drar paralleller mellan israeliter och filisteer. Men i övrigt överlåter han tolkningarna åt läsaren. Något fundamentalistiskt sätt att läsa hans tolkning på är heller inte möjligt eftersom han kallar texterna för heroiska sagor. Hans förhållningssätt är deskriptivt och poetiskt och han använder hjärtats språk som direkt talar till den moderna människans reflektioner. Den gammaltestamentliga guden är högst levande i hans tolkning av myten som vindlar vidare ännu in i vår tid. Lundqvist har fångat den ursprungliga textens dubbelhet som tydliggör att det inte går att reducera guden till enbart godhet om man tror på hans allsmäktighet. Tanak är som livet självt, både gott och ont. Texterna i den hebreiska bibeln har tillkommit under tusen år, fram till 100-talet före vår tideräkning. Det är berättelser om människans isolering och lidande, om hennes svårigheter att öppna sinnet och välja frihetens väg hellre än att vara en tam åsna. Var man än dyker ner i Gamla testamentet möts man av patriarkalt förtryck och orättvisa straffdomar. Moseböckerna, som redigerades och skrevs under exil från den babyloniska fångenskapen och hundratals år efter de händelser som skildras, visar hur Jahve, denne dubbelgud på gott och ont, är själva sinnebilden för godtycke. Det finns inget som är rätt, inget som är fel, ingen början, inget slut, allt är gott och ont. Bibeln handlar om detta, om Jahves till synes meningslösa egenmäktighet med sitt folk. Först har Jahve ordet, sedan profeterna ? som vill få egna önskemål och visioner förevigade. Sist får folket ordet, där Job är den som driver sin protest mot prövningarna längst och vågar säga att ?världen är utlämnad åt en brottsling?. Job är den motröst Tanak länge ropat efter, skriver Lundqvist. Det är nu för första gången i världslitteraturen som teodicéfrågan ställs på sin spets. Vad vi ser, skriver han, är ett porträtt av en människa som nästan sprängs av inre motsägelser. Hur ska man förstå historierna om den civila människans nöd och guds grymhet? Är nöden verkligen guds verk? I Lundqvists tolkning är det inte svårt att läsa Gamla testamentet som en allegori om en olycklig folkspillras världsbild då människan ännu inte kunde genomskåda sina psykologiska projektioner på Herren. Något som däremot Jobs hustru kan. Hon får inte stort utrymme i bibeln och finns inte heller med när Lundqvist skriver om Job. Men hon fäller en anmärkningsvärd replik: ?Håller du ännu fast vid din ostrafflighet? Tala fritt ut om Gud och dö.? I ett psykologiskt perspektiv kan det gott läsas som en uppmaning att upphöra med lidandet och bli sin egen herre.

Den hebreiska bibeln som litterärt verk

"Hur ska man förstå historierna om den civila människans nöd och guds grymhet? Är nöden verkligen guds verk?" Det undrar Marianne Ekenbjörn i sin recension av Åke Lundqvists bok Vildåsnans törst, en bok om den hebreiska bibeln.