Den globala fetman

Författaren Miki Agerberg är vetenskapsjournalist och har tidigare skrivit om bland annat missbruk och depressioner. Han vägleder sakligt och utförligt genom en värld av BMI-kurvor, matkultur och bantningspiller, för att inte tala om den frälsningslära som stavas diet. Skapad för att klara svältperioder är människan i stånd att lagra energi i form av fett. Evolutionärt klokt, men evolutionen hade inte räknad med modernitetens stillasittande, snasktuggande och hamburgerslafsande varelse. Vi lagrar och lagrar men förbränner aldrig och så fetnar vi och våra kärl sjuknar: högt blodtryck, infarkt, cancer, diabetes. Vi dignar bokstavligen under oss själva medan vi äter oss till kortare medellivslängd än vår föräldrageneration. Allra fetast är Pirmaindianerna i Arizona, hälften av dem har också diabetes, sedan följer invånarna på Nauru i Söderhavet, men där har bara 40 procent sjukdomen. Nästan alla är där gravt överviktiga. USA är världens tyngsta land, Frankrike det västland som klarat fetmaepidemin bäst. Troligen eftersom fransmännen ser mat som kultur, som långsiktig njutning. USA lider fortfarande av nybyggartidens hot om svält och nöd, där äter man stort, snabbt och fett. Om fransmannens statusmat är kulinariskt förfinad är amerikanens helt enkelt en stor portion (som dessutom fortfar att växa). Kanske bäst gestaltad i den tragiska och groteska maträtt som var Elvis favorit: en stor limpa vitt formbröd, rostad i smör, urgröpt och fylld med en massa av jordnötssmör, vindruvsjelly och ett halvt kilo knaperstekt bacon. En macka för den som söker döden ung. Och hur är det med sockret, läsken och allt snacks? "Bitten Johansson överdriver, men hon har rätt infallsvinkel. Och hennes behandling visar bra resultat". Omdömet om Sveriges mest kända antisockerprofet kommer från en lundaprofessor som forskar om sockerberoende. Tesen att socker är inkörsporten till allt beroende (och en drog jämbördig med narkotika) låter sig inte bevisas, men Bitten Johanssons antidrogbehandling för sockersnaskare tycks hjälpa. Djupt i hjärnans belöningssystem ligger vårt sug efter god mat och söta kalorier. Därför liknar de framgångsrika dieterna antidrogbehandling, missbruksbeteendet förenar. Inte alltid dock, det finns de som blir feta med betydligt gråare beteende. Strategierna mot fetmans stora skador är komplicerad, att förändra människors lustbeteende är en gigantisk pedagogik. För de svåraste fallen operation, därunder viktväktarråd som motion och sundare kost, proteindrycker i akut skede och i vissa fall medicinering. Straffskatt på sötsaker skulle troligen hjälpa på sikt, liksom förbud mot läsk i skolor och genomtänkta reformer. Marknaden tänker inte av sig själv. Ormen i paradiset har en manipulerad omslagsbild där Eva bjuder Adam en fet ostburgare. Hade den varit sann hade människan redan ätit ihjäl sig, som skott på evolutionens träd var hon inte ämnad för McDonalds. Utan för ett och annat frestande äpple.