Den anspråkslöse bloggaren - en välbevarad hemlighet

Text & musik: Mats Ömalm heter en av Sveriges bäst bevarade hemligheter. Insiktsfullt bloggar Mats Ömalm om allt från fildelning till sjukhusvistelser men hela tiden med ett musikaliskt perspektiv som aldrig blir mer von oben än vad man står ut med men heller aldrig korkat och larvigt. Skriver av egenintresse
Kort sagt är Mats Ömalm en kulturantropolog av rang. Nyfiken, allvarlig och rolig är han. Men varför känner så få till honom? Varför skriver han inte långa artiklar i DN eller Sonic? Vem är han? Varför är han så anspråkslös?- Jag är inte så intresserad av att skriva andra människors historier, jag vill bara skriva om sådant jag är
intresserad av. Jag föreställer mig att man som journalist bör vara mer intresserad av andra människor än vad jag är.Mats kom till Luleå 1996 från Gällivare via Boden.- Jag gick musikgymnasiet precis som alla andra som inte visste vad de skulle göra. - Jag har alltid varit intresserad av språk och haft lätt för att uttrycka mig. Jag gick en kurs i copywriting på universitetet för några år sedan och ett av tipsen jag fick där var att hålla språket levande hela tiden. Då passade bloggandet bra.Undviker att blogga i affekt- Tanken var ursprungligen att bara skriva långa drapor om ny musik men så kom det knappt någon bra sådan. Så den här bloggen är kanske lite väl eklektisk, det är antagligen ett arv från 1990-talet. Det är intressant att samma människor som startade Killinggänget (Andres Lokko, Henrik Schyffert) och nuförtiden påstår att inget de gjorde var på allvar, var de samma som gjorde tidningen Pop och sa att populärkulturen skulle behandlas på lika villkor som finkulturen, att allt förtjänade att tas på allvar, även om man gjorde det med humor.Under många år lyssnade Mats bara på house men när han upptäckte att det knappt gick att skriva om anonyma beatmakare och tolvtumssinglarna de producerade snöade han in på dub och gitarrmusik i stället.- Just nu lyssnar jag mest på Free.Finns det något man
inte kan blogga om?- Näe, men jag försöker att aldrig skriva i affekt. Det blir så dåligt då, man är dummare än en kattunge.Och dum är det sista Mats Ömalm är. Läs på http://www.mats.omalm.com/ så fattar ni. Han verkar inte vara alltför intresserad av att publicera sig någon annanstans.