Debutant med allvarlig underton

Det är precis vad hon vill, Sandberg är en av många som förlägger bilden i betraktarens öga. På många sätt är det en lite feg attityd, ett sätt att komma undan snacket efteråt. Och måste inte konstnärer ändå ha något slags föreställning om vad man åstadkommit innan det ställs ut? Men i Sandbergs fall har jag överseende. Utställningen på Skåda har ett problemområde, dunklet och det gömda, som utforskas och ett arbete som jag finner nöje i att delta i. Målningarna i sig är gjorda i akryl och krita. Färgfält har lagts mot färgfält, målats över och hon söker transparens genom vilken man ska ana underliggande färg och antydda former. Det slutar oftast med att det ligger en hinna av vitt, ljust grönt eller hudfärg som dimma över bilden. Anna Sandberg arbetar i en slags abstrakt tradition, men den upplevelsen är ett sken. Bland dimmorna, och formerna döljer sig motiv. Ett av dem är interiörer, ett annat är djur medan det allt överskuggande nog faktiskt ändå är människan. Som i sviten på väggen närmast entrén där en större bild med namnet In line som omringas av de fyra kvadratiska Partypeople I - IIII. Och jag säger, inte har partyfolket varit på en särskilt kul fest. Det kräks och tunga kroppar stöttar varandra. Rummen är lite vridna, antydda interiörer som svirrar runt. Mittenbilden blir därför intressant. In line visar ett porträtt utan tydliga drag, men i motivet finns också en penselform. Så visst går det att tolka som ett påbörjat självporträtt. Och som sådant ett slags metafor för ett påbörjat eller möjligt konstnärskap. En form som återkommer i många bilder, och på så sätt väcker nyfikenheten, är en rektangel. Den är lite skev, och ett slags fönster. Frågan är om man tittar in, men mer troligt är det vägen ut ur bilden, bort från dimman och det osedda. Och förresten, det finns faktiskt en bild som heter något med sjukdom. Smoking kills. Återigen svulster och knölar, lungor som rökts sönder. Men det är samtidigt en rolig bild. Tvärs över har Anna Sandberg dragit ett streck med krita, så där som barnfamiljers tapeter kan få arga, lustfyllda eller helt omedvetna dekorationer, och mitt i ena lungformen finns något som kan bli ett öga. En klurig bild som uppenbarligen tolkas på ett sätt av betraktaren och på ett annat av konstnären.

Debutant med allvarlig underton

Knutor, sjukdom, aningar. Anna Sandbergs debutantutställning på Galleri Skåda har en allvarsam underton. Men tolkningen är min egen - bilderna, i de fall de har namn, heter ingenting som har med sjukdom att göra.