De satte spår i det svenska konstlivet

BIRGER JONASSON. Hem från skiftet.

BIRGER JONASSON. Hem från skiftet.

Foto:

Kultur och Nöje2011-02-01 06:00

För en konstnär räcker det inte bara till med begåvning och utbildning. För att en konstnär ska kunna leva på sin konst måste det finnas ett konstliv, en publik och en kulturell infrastruktur, stödd av en kulturpolitik. Många namnkunniga konstnärer kommer från Norrbotten men få har fått sin utkomst där. Det fanns en tid då alla konstnärer i Sverige var mer eller mindre tvingade att ställa ut på ett Stockholmsgalleri för att få sitt erkännande. Många av dem blev kvar i södra Sverige av den anledningen.

Nästan samtidigt som Portin återvände till Norrbotten åkte Kalixbon Fred Andersson (Karl Fredrik 1921-1989) därifrån. Han kom, som så många andra konstnärer från norr, att debutera i Stockholm. Sin första utställning hade han 1952 i huvudstaden, där han sedan bosatte sig. Fred Andersson var autodidakt. Som målare var han kolorist och arbetade med ett impressionistiskt flimmer i sina målningar och emaljer.

Även den några år äldre Ewald Karlsson, 1915-1990, från Börjelsbyn sökte sig söderut där han arbetade som inrednings- och modellsnickare. Bland annat gjorde han bilmodeller till Scania Vabis i Södertälje. I samband med utförandet av en portdekor mötte han Isac Grünewald som tyckte att han skulle ägna sig åt konst i stället. Så blev det, men hemlängtan blev alltför svår och 1952 återvände han till hembyn.

Inspirerad av Picasso
Samtidigt med Andersson och Karlsson etablerade sig två keramiker från Kalixbygden i södra Sverige. Birger E Nilsson sökte sig söderut till krukmakartraditionerna på de skånska lerslätterna. Där utvecklar han sitt varumärke under signaturen BEN. En sparsmakad keramik i begränsade serier med kornig glasyr i lågmälda kulörer.

Erik Tani, 1919-1990, från Sanningslandet sökte sig efter måleriutbildning i Stockholm till Ecole Superieure des Beaux Arts i Paris och därefter till Vence i Provence där han, inspirerad av Picassos keramik, fick sin keramiska skolning. Även han hamnade i Skåne efter studietiden. Han gjorde sig ett namn med keramiken, men han arbetade även med måleri och skulptur och har utfört ett par altarmålningar i kapellen i Ytterbyn och i Ängesån här i Norrbotten.

Även Nils Gunnar Johansson, som föddes i Kalix 1912, kom att lämna sin hembygd. I slutet på fyrtiotalet bosatte han sig i Kramfors och bodde där till sin död 1996. Han var målare och förknippas starkt med Ådalen och dess trähusbebyggelse.

Elof Lindbäck, föddes 1912 i Börjelsbyn, samma år som Johansson. Han lämnade Norrbotten för att utbilda sig till konstnär i Stockholm och blev kvar där. Norrbottnisk natur, Stockholms skärgård och Gotland blev hans motivvärld. Han arbetade även med en del illustrationsuppdrag åt förlaget Natur och Kultur.

Några andra konstnärer som satt spår i det nationella konstlivet kommer från Gällivaretrakten. Berto Marklund, född 1931 i Malmberget, är skulptör, tecknare och dessutom skådespelare. Från 1963 till 1970 var han verksam i Paris. Han har gjort en del offentliga utsmyckningar i länet som exempelvis Tre seitar i Gällivare och minnesmärket Gestalt i norr över Eyvind Johnsson i Kungsbroparken i Boden.

Supernova
En annan är Erling Johansson från Sarvisvaara, född 1934. Mitt första möte med hans bilder var 1966 på Galleri Norr i Boden där galleristen Bertil Sandström med en viss förtjusning betonade att konstnären gått över duken och lämnat skoavtryck på målningen. Jag är inte lika säker på, som Sandström var, att det var med en konstnärlig avsikt. Han har gjort sig känd som scenisk porträttör där han ofta inför publik försöker omsätta den avbildades personlighet i prismatiska energifält som han säger sig uppfatta.

En tredje konstnär som verkat i Gällivare är Birger Jonasson. Han har en något mindre spektakulär framtoning än Johansson. Han är smålänningen som kom upp till Malmfältet i under det politiskt radikala 1970-talet och han kom med sina bilder att engagera sig i samhällsdebatten.

Ett par kvinnliga konstnärer från Norrbotten har under senare år också låtit omtala sig, inte bara nationellt utan också internationellt. De är Eva Zetterwall från Boden och Luleåtjejen Karin Mamma Andersson som blivit något av en supernova på den internationella konsthimlen.

Nästa avsnitt: Konstnärliga gruppbildningar

Norrbottens konsthistoria/10

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!