De gör det omöjliga möjligt

Teaterföreningen Bisam i Boden iscensätter ett passionsdrama i påsktid. Jag såg helt enkelt en konsert med Johannespassionen och tänkte direkt på en dramatiserad version, säger Knut Svartz, som valt att förlägga handlingen till nutid.

DRAMATISERAR BACH. Knut Svartz är producent för nutidsdramat Johannespassionen som tar form i Överluleå kyrka med över 50 medverkande, sångare och musiker. Ulla Lyttkens regisserar.

DRAMATISERAR BACH. Knut Svartz är producent för nutidsdramat Johannespassionen som tar form i Överluleå kyrka med över 50 medverkande, sångare och musiker. Ulla Lyttkens regisserar.

Foto: Roland S Lundström

Kultur och Nöje2009-03-26 06:00
Det är inte utan att man börjar tänka på Göran Tunströms roman Juloratoriet och på dirigenten Victor Udde som i det lilla värmländska samhället tar sig an den enorma uppgiften att repetera in Bachs Juloratorium med kyrkokören. I över ett år har sångare ur tre körer i Boden - Chorisma, Voces Bodenses och Överluleå kyrkokör - repeterat in en dramatiserad upplaga av Bachs Johannespassionen för två föreställningar i Överluleå kyrka. - Egentligen är det en omöjlig uppgift, körerna gör ett helt fantastiskt arbete. Förutom att lära sig Bachs komplicerade musik, måste de lära sig handlingar som de ska framföra naturligt medan de sjunger och dessutom kunna lägga in känslor i sitt agerande - det är ett helt otrolig utmaning, säger regissören Ulla Lyttkens. För den Johannespassion som körerna under ledning av producenten Knut Svartz och teaterföreningen Bisam framför är en dramatiserad form av Bachs passionsdrama. Idén fick Knut Svartz för många år sedan framför
TV:n. Dramatiserad form
- Jag såg helt enkelt en konsert med Johannespassionen och tänkte direkt på en dramatiserad version, säger Knut Svartz, som valt att förlägga handlingen till nutid. - Det är häpnadsväckande att upptäcka hur oförändrat det mesta i vår värld är jämfört med situationen för 2.000 år sedan. Dramat försiggår i ett land som är ockuperat av en stormakt. I landet finns en grupp sprungen ur en dogmatiskt religiös uppfattning som i vissa fall kan samarbeta med ockupationsmakten för att främja sina intressen och behålla sitt inflytande över folket. Men i landet har det uppstått en slags fredsrörelse som är emot ockupationen, men arbetar med fredliga medel och med kärleksbudskapet som sin viktigaste ledstjärna. Rörelsen har uppstått kring en person kallad Jesus, som till slut blir besvärlig, både för ockupationsmakten och för dem som kallar sig själva "renläriga", säger Knut Svartz. Bachs opera
Johannespassionen brukar sägas vara den opera Johann Sebastian Bach aldrig skrev, så nära operaformen ligger hans drama. Ordet "passion" kan härledas till det latinska ordet "passio" som betyder lidande och i kyrkliga sammanhang betyder "passion" Jesu lidande. Veckan före påsk, i Stilla veckan, är det tradition i många kyrkor att framföra den tonsatta historien om Jesu lidande och död på korset. Ofta väljer man naturligtvis Bachs, som tonsatt både evangelisterna Matteus och Johannes berättelser och som själv med tiden kommit att kallas för "den femte evangelisten". Bachs Johannespassionen är ytterst dramatisk och beskrivs ofta som ofattbar i skönhet och oöverskådlig i storhet. - Det handlar om oerhört starka känslor. Om död, om att veta att man ska dö, om att vilja döda, vilja hota. Om utsatthet och övergivenhet. I det här dramat ställs människor inför mycket svåra uppgifter, säger Ulla Lyttkens. På svenska
Bisams dramatisering är gjord på svenska, följer helt originaltexten och musiken, med undantag från vissa arior och körsatser. Till sin hjälp har koristerna stråkmusiker från bland annat Norrbottens Kammarorkester och kyrkomusiker från Boden. Sammanlagt medverkar ett 50-tal personer. - För oss är uttrycket det viktigaste, den dramatiska berättelsen, säger Ulla Lyttkens, som har lång erfarenhet av att jobba med stora uppsättningar. Under många år var hon länsteaterregissör på Norrbottensteatern och en viktig resurs för länets teateramatörer. Med Teaterföreningen Bisam har hon jobbat åtskilliga gånger, allt sedan starten i början av 1980-talet då föreningen bildades av några familjer i Boden. Tålamod och tid
- Vi var berömda för vårt arbetssätt i hela amatörteatersverige på den tiden. Vi skapade föreställningar där alla kunde vara med - både barn och vuxna. Men sedan flyttade barnen och så blev det bara vi äldre kvar och nu var det länge sedan vi gjorde något, säger Knut Svartz, som senast satte upp två enaktare av Peder Sjögren tillsammans med Staffan Andersson i regi av Ulla Lyttkens för Bisams räkning. Denna gång ger han sig alltså i kast med något i betydligt större format. - Det har hänt att jag vaknat om nätterna och slagits av det omöjliga i idén. Men sådana här saker kräver tålamod och tid och nu är vi snart framme vid målet, som blir två föreställningar. Finns det efterfrågan kan det kanske bli fler, säger Knut Svartz.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!