Bildkonst utgör, bland mycket annat, ett historiskt källmaterial användbart för tolkningar av vårt förflutna och gångna tiders föreställningar. Ämnet historia, och som en del av det konsthistorien, tydliggör våra gemensamma minnen och bakomvarande tankemönster som vi uttryckt dem visuellt via bilder och konst genom tiderna och som formar vår samtid.
Norrbotten har en kort konsthistoria. Före senare halvan av 1800-talet finns få spår av inhemska konstnärliga aktiviteter.
Dokumentation
De äldre bilderna från länet är oftast utförda av söderifrån komna konstnärer/ bildmakare. Många av dem var inte konstnärer till professionen i den betydelsen som vi lägger i ordet, utan deras bildskapande ingick som en del av den dokumentation man utförde i sitt arbete. Det var en del av en högre allmänbildning, till och med officerare hade tecknandet som en del av sin utbildning. Många var propagandister, missionärer eller vetenskapsmän, som exempelvis den unge Carl von Linné som gjorde sin Lapplandsresa 1732. Han var inte någon bildkonstnär i dagens mening, men bilddokumentation ingick som en del av den vetenskapliga redovisningsmetodiken.
Kormålningar
De tidigaste bilderna från länet kan man återfinna i kyrkomiljöer som till exempel kormålningarna i Nederluleå gamla kyrka utförda under senmedeltid från 1500-talets början av Albrekt Pärlstickare, eller Albertus Pictor som han vanligen kallades, eller åtminstone av hantverkare från hans målarverkstad. Andra tidiga bilder härrör från Olaus Magnus resa i Tornedalen 1519 som han redovisar i sitt stora verk Historia om de nordiska folken.
Torneå var på den tiden centralorten i länet och en sjöresa dit tog med god vind mellan fem och sju dagar från Stockholm. Landvägen tog det upp till tre gånger så lång tid. Staden var en stor handelsplats från vilket man utskeppade fisk, skinn och viltprodukter. I Olaus Magnus historieverk finns ett träsnitt baserat på Olaus Magnus förlaga av Torneå där man kan, visserligen starkt förenklat och ganska förvrängt, få aningen av en uppfattning om de topografiska förhållandena på platsen.
Författaren beskriver staden med följande ord: "Denna stad har ett särdeles vackert och förmånligt läge, och ingen annan handelsplats i hela trakten uppemot Nordpolen är mer besökt än detta Torneå. Här församlas nämligen hvitryssar, lappar, bjarmer, (nordkareler som bodde runt Vita havet) bottningar, finnar, svenskar, tavaster och hälsingar; dessutom komma åtskilliga från Norge över de höga fjällen och vidsträckta ödemarkerna ..."
Överhöghet
Andra bilder i samma bokverk visar skridfinnar på skidor, vilket i många gamla källskrifter avser samer.
Under 1600-talets expansionistiska strävanden riktas intresset inte bara söderut utan även norrut. Svenska kronan ville befästa överhögheten över detta område som varit föremål för gränstvister mellan Danmark/Norge, Sverige och Ryssland.
Förekomsten av koppar- och silvermalm påskyndade strävandena. Axel Oxenstierna myntade uttrycket "I Norrland hava vi inom våra gränser ett Indien, blott vi förstå att bruka det." Detta kolonialistiska förhållningssätt från centralmaktens sida har, som bekant, hållit i sig sedan dess.
Lapponia
Drottning Kristina gav Uppsalaprofessorn Johannes Schefferus i uppdrag att skriva ett etnografiskt arbete som beskrev Lappmarken. Verket skrevs på latin, vilket ju var de lärdas internationella språk. Verket Lapponia, som översattes till engelska, tyska, franska och holländska, utgavs 1673. Också detta verk illustrerades med träsnitt. Det rönte stort intresse och uppskattning i Europa, dock inte i lika hög grad i södra Sverige. Först 1956 kom det ut i svensk översättning. Det kan säga något om attityden till vår nordliga landsända.
Franska skisser
Lapponia bidrog emellertid till att många utländska resenärer besökte landsändan och beskrev den i bild. Som exempel kan nämnas fransmannen Aubry de la Motraye som företog en resa i Tornedalen 1718. Motrayes skisser från den resan kom att sedermera graveras av den vittberömde engelska konstnären William Hogart.
Andra resenärer, som exempelvis de holländska bröderna Jakob och Abraham Momma kom att investera i gruvdrift i Masugnsbyn och Svappavara. Lübeckaren Arent Grape kom att tillsammans med bröderna Momma, i mitten av 1600-talet, bygga upp Kengis bruk, världens nordligaste järnbruk. Detta bidrog till en betydande invandring av valloner och svenskar till landsändan.
I morgon: Guldmedalj på Parissalongen.