Dans lär eleverna räkna

Ifjol gick Ninnie Andersson ut danslärarutbildningen i Piteå, där hon var en av de 13 första studenterna vid starten 2003.  Nu undervisar hon skolbarn i bland annat en egenutvecklad metod för dansmatte, något som hon bland annat hållit workshops i på den dans i skolan-biennal som på fredagen avslutades i Piteå.

DANS. Dansläraren Ninnie Andersson med dansande Stockholmsbarn.

DANS. Dansläraren Ninnie Andersson med dansande Stockholmsbarn.

Foto: Jonas Hansson

Kultur och Nöje2009-10-10 06:00
- Det finns redan dansmatte för låg- och mellanstadiebarn, men för högstadiet är det jag som i samarbete med matematiklärare tagit fram övningarna, som bygger på samtliga moment som ingår i läroplanen. Just nu har jag 180 skolbarn i årskurs 7-8 på Johan Skytte-skolan i Älvsjö som lär sig dansmatte, men i november blir det ytterligare en skola, berättar hon. Viktiga rörelser
Exakt hur det går till bör nog upplevas, men Ninnie Andersson gör ett försök till att illustrera det hela i ord: - Om barnen exempelvis ska lära sig procent gör vi en tallinje som sträcker sig från en vägg till en annan. Sedan får de tal av mig. Om jag säger 25 procent ska de dansa sig fram till den platsen i rummet och till sin hjälp har de innan dess fått lära sig olika rörelser. Svårast har varit att dansa ekvationer. - Ja, där har jag tänkt i vågskålar som illustreras koreografiskt. Hon konstaterar att metoden är otroligt spännande och har väckt stort intresse. - Jag har varit med på många fortbildningar av både mattelärare och danspedagoger. Just nu är det största hindret i att sprida dansmatten att det saknas danslärare, men det bidrar ju utbildningen i Piteå med att lösa och de studenter som går där får lära sig metoden av mig, säger hon. Ninnie Andersson konstaterar att det inte bara behöver vara matematik som man lär sig med dansens hjälp. Många sinnen
- Nej, det går med alla ämnen. Man kan exempelvis lära sig historia, genom historiska danser, eller svenska, genom att gestalta dikter och meningsuppbyggnader. För egen del jobbar hon också med invandrarbarn, som får lära sig namnen på olika kroppsdelar med hjälp av dansen. - Ju fler sinnen som används i lärandet, desto lättare tror jag att det går in. Dessutom får eleverna ökat självförtroende av dansen. Om de känner sig trygga i sin kropp kan de göra sin röst hörd på ett helt annat sätt. Ninnie Andersson delar i dag sin tjänstgöring på olika skolor i både Piteå, Stockholm och Flen. I Piteå är hon danslärare i Simonsonteknik, en jazzdans hon utbildat sig i under 1,5 år i New York, och dessutom en av koordinatorerna för danslärarutbildningen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!