- Styrkan för maskteater är att publiken är mer tillåtande, vilket innebär att en clown kan gå mycket längre i alla känslor utan att tappa trovärdighet, menar han.
Claes Å ström har lång erfarenhet av Commedia Clown, en maskteater som härstammar från den fler hundraåriga teatertrad i tionen Commedia dell´arte. En konstform som fokuserar skådespelaren på de grundläggande faktorerna som närvaro, koncentration och publikkontakt.
- Clownen ska dock inte tas för cirkusclown. Den enda likheten de har är de röda näsorna. Cirkusclownen gör trix, fyller ut tiden innan elefanterna ska in i manegen. Clownen gestaltar berättelser och människor, står på scenen med hjärtat i handen och vill någonting.
Denna onsdag står teaterhögskolans årskurs 2 på Lärkans scen inför publik. Scener ur William Shakespeares Macbeth och Edmond Rostands pjäs Cyrano de Bergerac ges gestal t ning i form av clowner. I publiken finns deras lärare Claes Å ström som med aldrig sinande energi uppmanar studenterna att utveckla och hålla fast kän s lor , handlingar, upprepningar som plötsligt uppstår just där och nu. Helt enkelt ta tillvara de impulser de får, även av publiken. För just publikkontakten och genrens stora mått av improvisation bjuder skådespelaren inte bara på en stor utmaning, utan också en lika stor portion frihet, enligt Claes Åström
- Alla passar kanske inte som clowner. Du måste tycka att det är roligt, även att misslyckas, för det händer oss alla att hela föreställningen dör. Dessutom är det fysiskt krävande så man måste vara i form. Generellt tror jag dock att alla skådespelare har en mask, men alla är kanske inte beredda att erkänna att de är rädda. Det är nämligen extremt läskigt att gå in på en scen som clown, där allt egentligen kan hända, menar han.
Själv föll han genast för genrens möjligheter när han såg föreställningen Clowner 1990.
- Clownen kommer från en gammal teatertradition där skådespelaren tillåts att ta tillvara på sin fantasi, lekfullhet, berättarglädje och mimspråk. Det passade mig perfekt. Jag visste redan då att det var clown jag ville arbeta med. Ett förhållningssätt som ger skådespelaren mycket frihet, där regissören förpassas till kulissen. Egentligen en gigantisk tilltro till skådespelarens eget yrkeskunnande.
För även om maskteatertrad i tionen i Sverige inte är så utvecklad som i Europa, tror Claes Å ström att maskteaterns inträde på scenskolorna på sikt kommer att ha stor betydelse för teaterns framtida gestaltningsarbete.
- Det var först på 1980-talet som Commedia Clown introducerades i Sverige av Mario Gonzales. Då fyllde den ett tomrum. Under 1900-talet har den svenska teaterscenen blivit proffs på realism, inget fel med det men min mission har alltid varit att sänka tröskeln och göra teatern inkluderande, inte exkluderande. Clowntekniken inbjuder till att bjuda in publiken. I stället för att skådespelarna ska leta sig inåt är clownen expressiv. Så visst, att vi nu undervisat Commedia Clown på scenkolorna i cirka 15 år kommer säkerligen inte bara att påverka teaterrepertoarerna utan även gestaltning och kommunikation i scenrummet i framtiden.
- Jag har alltid sagt att om du först får publiken att skratta finns överenskommelsen. Då kan du gå hur djupt och farligt som helst. Exempelvis sattes Lars Noréns pjäs Personkrets 3:1 upp med clowner.
Fotnot: För de som önskar ett smakprov av teaterhögskolans redovisning av Commedia Clown hålls en öppen föreställning i kväll torsdag i Lärkans aula klockan 19 med fri entré.