Carl-Johan Johansson: Naivism i trä

När det för första gången visas verk av Carl-Johan Johansson i Norrbotten, han har bott här i två år, har utställningen samtidigt blivit ett slags retrospektiv. Här finns verk i trä eller blandtekniker från tidigt 1980-tal fram till det sena 2000-talet. Det som visas är företrädelsevis fristående och ofta bemålade skulpturer eller i reliefer.Samtidigt som det förstås är roligt att få en inblick i konstnärskapet upptäcker man snart att Johansson har en stark vilja att betraktaren ska förstå verket som han vill att det ska tolkas. Möjligen är detta ett drag som hör till genren. Carl-Johan Johansson presenteras som självlärd och kallar sig naivist.Till den fina lilla skulpturen De älskande i Svendborg i bronserat trä får vi till exempel en hel berättelse presenterad i utställningsbladet. Den hade både jag och verket klarat oss utan. Och förklaringen till Arbetslunch på kvinnor kan-mässan är i sin tur nästan skadlig. Den humor och mångtydighet som finns i verket förvandlas till fadd eftersmak.Då är det bättre att bara titta. Se hur Johansson gestaltar en konflikt mellan ett yrkesliv som bygger på handens arbete och det digitaliserade. Det som ger människor möjlighet att gå osmutsade till vardags och ork att roa sig. Eller så handlar verken om mannen som känner sig klämd när kvinnorna vill ha plats. Verket Girl power uttrycker i alla fall någon slags förvirring över det som pågår. Mest intressant är ändå de olika uttryck som tycks rymmas i konstnären, synliggjort till exempel i kropparna som växer fram under hans hand. Varandras tydliga motsatser är de antingen tunga och fyrkantiga, eller så utsträckta och närmast buteljformade. Man kan misstänka att det beror på materialet; att verket växer fram i dialog med det trästycke som ska formas. Men mångfalden kan samtidigt visa en konstskapare som söker sig fram. Även valet av färg drar åt olika håll. Kraftiga, klara färger använda på ett närmast naivistisk sätt i ett verk avlöses av mer dämpade jordfärger i ett annat. Johansson tycks också gärna ta rätt på sådant som annars skulle förfaras. Det går helt enkelt inte att undgå de tydliga spår efter en annan, äldre tid i både handlag, val av material och idéinnehåll som finns i hans konst.