- Känner svenska läsare till något alls om brasiliansk litteratur?
Andréa del Fugeos undran framförs på telefon från hemmet i São Paulo. Att new age-influerade Paulo Coelhos Alkemisten är den mest spridda brasilianska romanen även i Sverige får henne att skratta högt.
Coelhos motsats, det språkliga vilddjuret Clarice Lispector, är möjligen upptäckt av svenska läsare med koll. Men sedan?
- I världens ögon tycks vi vara en litterär bebis, säger Andréa del Fuego.
Trots den svenska okunskapen tycker hon sig leva i "en fantastisk tid för den brasilianska litteraturen".
- Det är underbart att se hur att våra böcker nu blir lästa i andra länder. Våra föregångare fick aldrig uppleva det här och de var så mycket viktigare än vad vi är.
Vid sidan av stora idrottsevenemang som fotbolls-VM och OS satsar den brasilianska regeringen åtminstone femtio miljoner kronor under tio år för att stödja översättningar av landets litteratur. När landet nu gör sin största och mest ambitiösa ansträngning någonsin för att verkligen föra ut sina författare är det också för att möta världens ökade intresse.
För två år sedan publicerade den brittiska litteraturtidskriften Granta ett specialnummer där man korade Brasiliens mest lovande prosaister varav tre, Daniel Galera, Vanessa Bárbara och Michel Laub, nu kommer till Göteborg. Även Andréa del Fuego, född 1975, tillhör den unga delegation som får representera sitt land.
Efter tyska och italienska översättningar kommer hennes prisbelönta roman Syskonen Malaquias på svenska. Handlingen utspelas bland fattiga lantarbetare i början av 1900-talet. Historiens magiska inslag är plötsliga och självklara på ett sätt som för tankarna till Gabriel Garcia Márquez magiska realism.
- Min roman är på många sätt väldigt gammaldags, ingen skriver magisk realism i dag och ingen annan ung brasiliansk författare skriver om landsbygden på det här sättet. De flesta skildrar urbana miljöer, ofta med mycket våld. Jag skriver om platser som inte längre existerar.
Varför har då den brasilianska litteraturen haft så svårt att nå ut? Portugisiskan har på grund av ren okunskap hamnat i skuggan av spanskan menar de båda översättarna Fredrik Ekelund och Örjan Sjögren. De spanskspråkiga latinamerikanerna fördes dessutom tidigt ut i världen av Carmen Balcells, legendarisk förläggare i Barcelona. De brasilianska generationskamraterna hade ingen motsvarande dynamo.
I dag leder globaliseringen till att även ett och annat tidigare förbisett författarskap som exempelvis Clarice Lispectors (1920-1977) äntligen blir ordentligt översatt.
Förlaget Tranan, Sverigebäst på den brasilianska litteraturen, kommer med sin sjunde titel av Lispector, den postumt utgivna Blåsa liv , lagom till Bokmässan.
En annan vit fläck fylls snart i. Marcia Sá Cavalcante Schuback ska tillsammans med Stefan Helgesson ge den andra av de två stora brasilianska modernisterna ytterligare en titel på svenska: Primeiras Estórias (Ungefär De första historierna) av João Guimarãres Rosa (1908-1967), fattigläkare och diplomat som sägs ha berikat portugisiskan med 500 nya ord.
- Tillsammans med Clarice är han så viktig. De skrev inte bara litteratur, de revolutionerade språket.