Bokmässan större än någonsin

En bokmässa i Göteborg är inget för veklingar. Redan på vägen dit delar vana mässbesökare med sig av sina bästa tips ? det gäller att bokstavligen ha bra på fötterna, att inte slarva med maten och att se till att få sig lite luft emellanåt. I år är Bok och Biblioteksmässan större än någonsin. Det vill säga, antalet utställare kan inte bli så många fler ? mässhallarna rymmer inte fler och numer är man tvungen att säga nej till många av dem som vill komma. I år finns här 840 utställare från 22 länder. Men antalet seminarier och författarsamtal växer ständigt besökssiffrorna under de fyra dagarna ligger stadigt kring 100.000, vilket gör mässan till en viktig mötesplats på många sätt. Från när och fjärran Nobelpristagaren Dario Fo kommer hit, liksom den syrianske poeten Adonis som tippas som en kommande. Klas Östergren tar tåget upp till Göteborg från sitt Österlen, Kerstin Ekman talar om skuld tillsammans med Majgull Axelsson och dramatikern Arnold Wesker kommer hit för att tala om sin romandebut Honey, som fortfarande inte finns översatt till svenska. En nyklippt Leif Pagrotsky invigde årets bokmässa tillsammans med sin litauiska kollega Vladimiras Prudnikovas ? litauisk litteratur är ett av flera teman i år. Andra teman är historia, både med anledning av unionsupplösningen, men också på grund av det stora intresset för historisk litteratur, och självklart ägnas en särskild tanke på design med tanke på Designåret. Kollegan från öst, Vladimiras Prudnikovas, som också är operasångare och professor vid Litauens musikakademi, tog till publikens förtjusning tillfället i akt och sjöng en aria av Verdi och en litauisk folksång. Där ligger Pagrotsky i lä, om man säger så. Många nya översättningar För två år sedan deltog Litauen på bokmässan i Frankfurt, något som ledde till många nya översättningar av litauisk litteratur.  ? Vi är ett litet land, bara 3,5 miljoner invånare. Dessutom är vi ett okänt land för många och genom litteraturen kan vi berätta om vilka vi är, säger Liana Ruokyte, kulturattaché på Litauens ambassad i Stockholm.  ? Man brukar säga att det finns två religioner i Litauen ? basket och teater. Jag påstår att det finns tre. Poesin ska också räknas in där. I två år har besöket förberetts, något som bland annat resulterat i att sju titlar översatts till svenska. Med dem inräknade finns det än så länge 20 litauiska titlar översatta till svenska. 17 litauiska författare kommer till Göteborg, bland dem den kontroversiella Jurga Ivanauskaites, vars bok Häxan och regnet, som snart kommer på svenska, har vållat debatt hemma i Litauen på grund av sina rättframma sexskildringar. I Litauens monter stöter jag ihop med en gammal norrbottensbekant ? Irvis Scheynius, under många år verksam som domare i Haparanda. I morgon deltar han i ett seminarium som handlar om hans pappa ? författaren och diplomaten Ingnas Seinius. En grundbult Under de cirka 100 år som Litauen lydde under Tsarryssland förbjöds all litteratur skriven på litauiska. Universitetet i Vilnius var stängt och Ingnas Seinius fick sin utbildning i Moskva. I samband med Litauens självständighet 1915 kom han till Sverige, men redan 1913 hade han kommit ut med sin första bok på sitt eget språk, tryckt i New York. Bokens titel var Kuprelis ? Den puckel-ryggige ? och räknas fortfarande till en av grundbultarna i den litauiska litteraturhistorien. Ingnas Seinius arbetade under många år som diplomat för Litauens räkning och var i långa perioder bosatt i sitt hemland där han bland annat tjänstgjorde i det som då kallades Memel-området. Redan 1934 skrev han boken Siegfrid Immerselbe, som handlade om chefen för det rasbiologiska museet i München som på grund av minnesluckor bestämmer sig för att byta blod. Tyvärr vill det sig inte bättre än att det blod som därefter flyter i herr Immerselbes ådror är judiskt. Flydde till Sverige När ryssarna tog över Litauen 1940 flydde Ingnas Seinius till Sverige där han omedelbart satte sig ner och skrev Den röda floden stiger på svenska. Boken gavs ut av Bonniers och blev en storsäljare, som trycktes i två upplagor.  ? En skröna säger att den trycktes i ytterligare en upplaga, som köptes upp av Madame Kollontay, som då var sovjetisk ambassadör i Sverige. Men det är ingenting jag vet säkert, säger Irvis Scheynius, som minns hur hans pappa satt på ett pensionat i Upplands Väsby och skrev sin bok. Själv fick han åka dit ibland med papper och pennor. På 100-årdagen av pappans födelse inbjöds Irvis Scheynius officiellt till Litauen för att delta i ett minnesprogram. Självklart gläder han sig åt den uppmärksamhet som just nu ägnas åt litauisk litteratur.  ? Det är ju ett av våra grannländer och där finns många intressanta historier att berätta.

Bokmässan större än någonsin

?Man brukar säga att det finns två religioner i Litauen ? basket och teater. Jag påstår att det finns tre. Poesin ska också räknas in där.?Liana Ruokytelitauens kulturattaché

?Man brukar säga att det finns två religioner i Litauen ? basket och teater. Jag påstår att det finns tre. Poesin ska också räknas in där.?
Liana Ruokyte
litauens kulturattaché