Det har aldrig hänt att någon frågat mig om böcker egentligen är något att ha. Det hade liksom varit en konstig fråga. Men med ny teknik är det annorlunda. Under de senaste tio åren har jag gång på gång ställts inför frågan om det egentligen är något bevänt med internet, e-post, DVD-skivor, mp3-filer och så vidare. Mitt svar har alltid varit: det beror ju på innehållet. Precis som med böcker. I vår har Sverige blivit bloggtokigt. (Något sent, kan man tycka, med tanke på att fenomenet växte sig stort utomlands redan för fyra år sedan.) Och nu ställs plötsligt den där frågan på nytt. Fast den här gången diskuteras den på a-l-l-v-a-r ? kulturskribenter sätter in bloggarna i ett samtidssammanhang och ser med bekymrad blick ledarskribenternas och krönikörernas nystartade bloggar som ett tecken på samhällets förfall.<br>Ingen verkar bry sig om att diskussionen skulle framstå som fullständigt tokig om man bytte ut ordet ?blogg? mot just ?böcker? ? eller till och med ?internet?. Den här debatten kommer dock att blåsa över snart och då vaknar vi i en ny verklighet där bloggarna är vardagsmat. Antagligen har något annat då tagit över förstapositionen vad gäller ifrågasatta nydaningar. Under tiden kan vi andra börja redan i dag med att leta efter ett intressant och vettigt innehåll. Precis på samma sätt som vi lärt oss att leta efter bra böcker. Serien Bloggar i tiden kommer alltså inte att handla om Helle Klein eller Fredrik Virtanen. Den kommer handla om allt det där andra.<br>Krig utan inbäddning <br>När Irakkriget närmade sig 2002 fattade den amerikanska journalisten Christopher Allbritton ett ? skulle det visa sig ? historiskt beslut. Han ville bli den förste oberoende krigskorrespondenten som skrev direkt för sina läsare. Idén var enkel och den visade sig otroligt nog genomförbar. Allbritton startade en pengainsamling på sin hemsida och fick till slut in tillräckligt mycket pengar för att kunna utmana de etablerade medierna. Med 15.000 donerade dollar på fickan kunde han bege sig till Irak och bedriva en egensinning krigsjournalistik som ledde in på nya spår. Hans blogg-rapportering publicerades på www.back-to-Iraq.com. Läsarna blev hans redaktörer och den som gav bidrag till reportageresan fick också vara med och bestämma vad han skulle skriva om.<br>Svindlande tanke<br>Medan våra svenska mediers utsända skribenter rapporterade om ?inbäddning? och ett liv tillsammans med den amerikanska armén, smet Allbritton ensam över gränsen in i norra Irak. Gissa om resultatet blev annorlunda.<br>Allbrittons journalistik visade sig vara svaret på hur man bryter sig ur traditionella mediestrukturer. Nu ? när mediernas blickar åter har vänts bort från Irak ? är han tillbaka i landet för tredje gången. Nu med en helt egen position i debatten. Vem följer efter och vilka ämnen kommer att bevakas på liknande sätt? Tanken är faktiskt ganska svindlande.<br><br>
