Björnfesten som berättelse på filmduken
Det är ett verkligt äventyr, tecknat som en serie som rör sig i serpentinform över den stora duken.
BJÖRNFESTEN. Männen bänkar sig för måltiden tillsammans med björnjägaren som vuxit sig dubbelt så stor med hjälp av björnens krafter.
Foto:
Under sitt mödosamma och tekniskt krävande arbete för att göra konstverket rättvisa på film har han blivit något av en expert på Björnfesten. I nära anslutning till Lyckliga gatan, som är namnet på den korridor i Björkskatans gamla vårdhem dit en stor del av Norrbottens museums administration och arkiv flyttat, har han skapat en filmstudio där Elgströms stora inramade verk (150 x 150) tronar i eget majestät på en av väggarna. På de andra hänger scenanvisningar och anteckningar. - Hela bilden består av 29 scener som bygger på den invecklade ceremonin kring björnjakten så som den bedrevs under 1600- och 1700-talet, alltså av de förkristna samerna. Ossian Elgström arbetade med bilden i nästan två år och signerade den 1930, säger Staffan Nygren som haft stor hjälp under arbetet av etnologen och sameforskaren Ernst Mankers skrift om tavlans många olika berättelser. Konstnärlig frihet
Från början hade Ossian Elgström förmodligen själv tänkt ge betraktaren en slags guidning genom den myllrande historien och numrerade de första fyra scenerna. Men sedan övergav han siffrorna och lät sina figurer tala för sig själva. - Elgströms Björnfesten bygger på det man känner till om den förkristna björnjakten, men han har tagit sig den konstnärliga friheten att tolka det han hört. Bland annat finns där en mycket omdiskuterad scen som beskriver ett orgiastiskt festande efter den stora middagen. Som filmare har Staffan Nygren också tagit sig viss rätt när det gäller Elgströms konstverk. Fångat detaljerna ner till dess minsta beståndsdelar och dessutom arbetat en hel del med animationer för att få figurerna att röra sig. - I vanlig ordning vänder vi oss på museet till en mycket bred målgrupp. Filmen ska passa alla - från barn till gamla. Då går det inte att komma med något sövande, min uppgift är att levandegöra berättelsen för film, säger Staffan Nygren som själv skrivit berättarmanus och dessutom skapat filmmusiken när han inte lånat gamla björnjojkar från olika arkiv och använt sig av naturens egna ljud som illustrationer. Ny samisk utställning
När filmen är klar ska Ossian Elgströms Björnfesten återigen spikas upp på Norrbottens museums publika väggar intill en ny permanent samisk utställning som bland annat bygger på de föremål som syns i konstverket. Ossian Elgström (1883- 1950) var målare, grafiker och författare och dessutom mycket intresserad av etnologi - ett intresse som förde honom på många resor till Grönland och Sibirien, men framför allt till Lappland. Efter studier på Konstakademien i Sverige, i Köpenhamn och Paris, skaffade han sig tillsammans med sin syster Anna Lenah Elgström en ateljé i Stockholm. Hon, som var författare, beskrev senare i en minnesbild det omöjliga i att dela ateljé med brodern - där fick hon aldrig en lugn stund med alla vänner som kom och gick. Tecknade i Strix
En av dem som ofta besökte ateljén var Albert Engström, redaktör för skämttidningen Strix, som var en av många tidningar där Ossian Elgström medverkade. Björnfesten har han tecknat med tusch på kritgrundad linneduk, en teknik som brukar förknippas med österländsk konst. Att bilden var viktig för konstnären själv visar det faktum att han behöll den fram till sin död. Då köptes den in av Gustav Winblad i Piteå som senare skänkte verket till Norrbottens museum. Ossian Elgström finns rikt representerad i Norrbotten, inte minst i Kirunas stora konstsamling. Dessutom formgav Elgström porten till Gustav Wickmans vackra kyrka, illustrerade Nomadskolans läsebok 1917 och skrev en bok om Borg Mesch inför den legendariske fotografens 60-årsdag. Under hela sitt konstnärsskap tycks han ha hållit fast vid sina tecknaruppdrag och när Lennart Hellsing skrev manus till några serier till tidningen Vi i mitten av 1940-talet var det Ossian Elgström som tecknade. Ändå är Ossian Elgström ett okänt namn för många i dag, vilket inte minst har att göra med hans politiska åsikter. Till skillnad från sin syster Anna Lenah Elgström, som medverkade i den radikala vänsterpressen, drogs Ossian Elgström åt höger, blev nazist och antisemit. - Han är en intressant konstnär, men en mycket kontroversiell man, säger Staffan Nygren.
Så jobbar vi med nyheter