Birgitta Lillpers mottog Luleå kommuns lyrikpris Erik Lindegrenpriset under Bok & Bild. Ett pris som delas ut vartannat år.
- Jag är mycket tacksam för detta pris, sade hon i sitt tacktal.
Det är tionde gången Erik Lindegrenpriset delas ut. Birgitta Lillpers får priset för hela sitt författarskap och har sedan debuten Stämnoja, 1982, gett ut elva diktsamlingar och sex romaner. Hennes senaste diktsamling Nu försvinner vi eller ingår gavs ut 2007 och till våren kommer Industriminnen.
Utmärkelsen får hon "för ett författarskap som under tre decenniers tid med stor självständighet utvecklat och fördjupat sin språkliga egenart och sin kärva ömsinthet i livshållningen".
Central lyrik
-Det var en enig jury som valde årets pristagare, betonar litteraturkritiker Bengt Höglund som i egenskap av jurymedlem presenterade Birgitta Lillpers författarskap under prisceremonin.
- Det ligger nära till hands att se hennes dikter i ett ljust romantiskt sken som handlar om samma marginaliserade existenser utifrån nordöstra Dalarnas glesbygd där Birgitta Lillpers bor. Men tittar man närmare ser man att alla texter innehåller allmängiltiga frågor och perspektiv med lokala rötter.
Bengt Höglund menar att Birgitta Lillpers författarskap påminner om Johann Wolgang von Goethes central lyrik där universalismen är större än provinsialismen.
- Men att hon i djupaste mening bejakar sin härstämning.
Bengt Höglund hyllar också hennes berättarstil där de yttre gestalterna får ge vika för den inre dialogen och att hon precis som Birgitta Trotzig förnyat den lyriska romanen och gett röst åt det inre livet för de utsatta. Två viktiga teman i Birgitta Lillpers texter lyfter han slutligen fram som extra betydelsefulla. Det första handlar om avstånd och närhet, det andra om omvårdnad.
- Även om det alltid är vanskligt att tolka en poet som varnar för tolkning och kategorisering.
Birgitta Lillpers som valt att leva sitt liv på sin gamla släktgård i Orsa berättar att hon skriver mycket långsamt.
- Jag skriver fragment som kan bli liggande i flera år innan de hittar rätt och blir till ett sammanhang. Det krävs tålamod, säger hon.
I sitt poetiska tacktal där hon jämför sitt skrivande med sömnad går hon till storms mot underhållningsindustrins hjärntvätt och tycker därför att det är extra fint att lyriken, långsammare uttryck, ges uppmärksamhet.
- Jag har inte funderat så mycket på varför underhållningen får så stor plats. Handlar det om att människor tycker det känns främmande, farligt och obehagligt att bli berörda?
Ett fint pris
Birgitta Lillpers har tidigare fått en rad utmärkelser bland andra Aftonbladets litteraturpris, Svenska Dagbladets litteraturpris, Ferlinpriset och Lars Ahlin-stipendiet. När hon får frågan om Erik Lindegrenpriset, svarar hon:
- Det är ett fint pris att få.
I år har prissumman ökat från 50.000 kronor till 100.000 kronor.
- Precis som de flesta konstnärskap går de pengarna till livets vanliga omkostnader, säger Birgitta Lillpers.
Under prisceremonin delades även det lilla Erik Lindegrenpriset ut av Luleås bibliotekschef Lena Vesterlund. Det priset delas ut för tredje gången och gick som Kuriren tidigare skrivit om till Rebecka Mattsson från Boden för novellen Barn av våren.