Bilder berättar om Luleås historia

Maurits Nyström har tittat på bilderna och läst i boken om Luleå stad 1860-1909. Han noterar att händelser strömmar snabbt genom vår tillvaro.

Kultur och Nöje2005-10-18 06:30
MAURITS NYSTRÖM
Luleå stad 1860?1909 <BR>Luleå kommuns stadsarkiv <BR><BR>Att händelser strömmat snabbt genom vår tillvaro de senaste 150 åren påminns man om när man bläddrar genom boken Luleå stad 1860- 1909 och begrundar bilderna. <BR>Luleå kommun har en rik bildskatt och den vi främst skall tacka för detta är Helmer Widlund, som sedan mitten av 1930- talet samlat och vårdat glasplåtar, negativ, vykort. En insats styrd av djup insikt och hängivenhet.<BR>Den nuvarande arkivchefen Thomas Åkerlund har valt fotografier till boken samt skrivit texter och tillsammans med övrig personal på ett förtjänstfullt sätt restaurerat bilder och därmed eliminerat många skavanker. Det är faktiskt befriande att bildernas höga ålder framhävs främst av motivens tidskaraktär och inte genom repor och suddiga konturer.<BR>Enskilda fotografier är ögonblicksbilder, men när många ställs samman inom samma motivkrets ger de ett längdsnitt ur historien. Tvärsnitt beskriver ett tillstånd, medan längdsnitt visar på förändring. <BR>Panoramabilden har ibland den unika förmågan att förmedla både och inom en samlad vy. All återgivning av historia har just dessa båda komponenter; beskrivning av tillstånd samt tolkning och förklaring av förändring. Det är på detta sätt människor genom tiderna har haft behov av och använt sig av historia.<BR>Historien är alltså betydelsebärande. Hur har man då använt sig av fotografier i Luleå stad 1860- 1909 för att teckna historien? I fråga om beskrivning är resultatet mycket gott, beträffande tolkning och förklaring är nivån inte lika hög. Detaljerna är många, tydliga och träffsäkra.<BR>Men så var det det här med förändringens vind; vad är vinden och vad är vimpeln? Bilderna föreställer vimpeln men boken som helhet fångar inte vinden, kraften bakom omvandlingen. Tag som exempel bilden från 1878 av den starkt kuperade Storgatan vid Bergmanska gården och jämför med bilden från 1905 av vyn mot det nybyggda stadshotellet, och en nu plan Storgata, sett från kyrkans håll. Det vi ser är två olika städer. Déjà-vu-känslan finns där, men man skulle behöva vägledning, ett ord på vägen. Vilka ideal och vilka intressen ledde till utschaktningen av Storgatans backiga profil? Varför skedde det årtiondena runt sekelskiftet 1900?<BR>Bilderna bär alltså på en möjlig, mer grundläggande, sanning, än den som helt kommer fram. Luleå stad utsattes för starka förändringskrafter under andra hälften av 1800- talet och vid sekelskiftet 1900. Residenset, länsstyrelsen, fängelset, lasarettet, Västra folkskolan. <BR>Den offentliga sektorn expanderade och det mesta av detta skedde i stadens västra del. Det mönstret skulle leva kvar mer än ett sekel. Först i slutet av 1900- talet började det blekna bort.<BR>Liknande iakttagelser kan göras om östra Luleå, fastän då handlar det om industri. <BR>Den östra delen av Luleå blev efter malmbanans tillkomst starkt industriellt präglad och en kontrast till den västra delen av staden. Konstrasten mellan västra och östra Luleå har alltid varit tydlig.<BR>Städer har vuxit dels på bredden, fått nya årsringar, och dels genom förnyelse, nya lager av bebyggelse har lagts över äldre. Vissa strukturer har varit mer beständiga än andra. Stadskärnan, som i sig bär själva staden som idé, är i regel, eller borde vara, den mest oföränderliga. I kärnan skall finnas andligt och världsligt centrum; kyrka, rådhus, stadshus och torg. Även Luleå kan fasas in i den stora europeiska urbana berättelsen.<BR>Luleå stad i bilder är en historia om en lång procession. Brotten mellan gammalt och nytt är tydliga och om de systematiseras framträder åtskilda epoker i stadsbyggandets historia. När de materiella miljöerna fylls med människor sysselsatta med arbete eller fritidsaktiviteter, hemma eller borta, kan vi dra slutsatser om ekonomisk historia, social- eller kulturhistoria. För individen ger detta identitetsskapande gemenskap samt medvetenhet om förfluten tid, samtid och framtid. Kort sagt, en perspektivrik tillvaro. För samhällsbildningen ger det fortbestånd. Återigen, historia är betydelsebärande.<BR>I detaljerna är den fotobaserade boken Luleå stad 1860?1909 fascinerande, formgivningen är uttrycksfull och elegant, men fotografiernas innehåll utnyttjas inte till fullo. <BR>Fotografierna har disponerats efter decennier. Inledande texter till varje årtionde som satt in Luleå stad i de stora formerande sammanhangen skulle ha gett fotografierna en betydelsebärande bakgrund. Om fotografierna använts endast för avbildning av historien hade inte detta varit nödvändigt, men här har de använts även som källor till historien. Därför skulle fylligare bakgrundsanalyser varit på sin plats.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!