Belgiskt pedofiltrauma på vita duken

Mördare utan minne (som hade svensk premiär på långfredagen) är en av Belgiens största filmframgångar under de senaste åren. Den är den mest inkomstbringande flamländska filmen någonsin, och på landets motsvarighet till Guldbaggegalan tog den hem fem priser. Filmen handlar om en yrkesmördare som anställs för att sopa igen spåren i en pedofilhärva, spår som ? inte ovanligt i sådana här sammanhang ? leder upp mot samhällets topp. En aning förvånande är att filmen bygger på en bok, De zaak Alzheimer av Jef Geeraerts, som kom ut redan 1985. Alltså mer än tio år innan fallet med pedofilen Marc Dutroux skulle förbinda Belgien med barnsex och korruption. ? Eftersom filmen blev så dyr började vi arbeta med finansieringen 1993, så vi hade jobbat i tre år innan Marc Dutroux kom in i våra liv, säger regissören Erik Van Looy. ? När affären exploderade i media trodde vi att vi aldrig skulle kunna få filmen gjord för att alla skulle tycka att vi var äckliga opportunister. Men vi lyckades berätta den på ett sätt som visar atmosfären som gjorde Dutroux möjlig utan att direkt ha med honom att göra. Det finns många märkliga paralleller mellan filmen/romanen och det som blev affären Dutroux. Så försvåras till exempel den fiktiva utredningen av konflikter mellan de lokala och statliga polismyndigheterna, något som i verkligheten kraftigt försenade gripandet av Dutroux. Filmens melankoliska ton är inspirerad av bland annat Sjöwall-Wahlöö, det svenska författarparet bakom romanerna om Martin Beck. ? Det finns klichéer i alla polisfilmer och -romaner. Om man hanterar de klichéerna på rätt sätt uppstår en sorts poetisk existentialism, säger Erik Van Looy. ? För mig representeras den stämningen just av Sjöwall-Wahlöö. Det vore mycket intressant att höra vad Maj Sjöwall skulle tycka om Mördare utan minne.

Belgiskt pedofiltrauma på vita duken

Sverigeaktuella Mördare utan minne handlar om det belgiska nationaltraumat pedofili. Men filmen bygger på en bok som skrevs för 20 år sedan, långt före affären Marc Dutroux.